Matts Renrumsblog

Nanopartiklar - Farliga eller ofarliga?

Sat, 9 Oct 2008 14:10:43 GMT

I den danska tidningen Ingenj�ren skriver man nu att forskare vid �rhus Universitet funnit att denna oro och r�dsla �r helt obefogad! Man anser inte att partiklarnas storlek har n�gon betydelse f�r v�r h�lsa utan att det �r partiklarnas antal, dvs koncentration, som �r den stora risken.

R�cker denna rapport f�r att stilla v�r oro? Eller �r det rent av som med r�kningen i b�rjan p� f�rra seklet - "R�kning �r inte farligt -Alla r�ker ju!

Debatten kommer s�kerligen att forts�tta och farmtiden f�r visa om och hur farliga dessa partiklar egentligen �r!

I senaste numret av AbsolutRent fanns en temaartikel om nanoteknik och nanopartiklar. H�r tog jag bland annat upp fr�gan om den eventuella fara som finns f�r oss att uts�ttas f�r dessa partiklar och den oro som man har, speciellt p� myndighetsh�ll. I den danska tidningen Ingenj�ren skriver man nu att forskare vid �rhus Universitet funnit att denna oro och r�dsla �r helt obefogad! Man anser inte att partiklarnas storlek har n�gon betydelse f�r v�r h�lsa utan att det �r partiklarnas antal, dvs koncentration, som �r den stora risken. R�cker denna rapport f�r att stilla v�r oro? Eller �r det rent av som med r�kningen i b�rjan p� f�rra seklet - "R�kning �r inte farligt -Alla r�ker ju! Debatten kommer s�kerligen att forts�tta och farmtiden f�r visa om och hur farliga dessa partiklar egentligen �r!

Handskar i dagligvaruhandlen?

Sat, 9 Jan 2009 09:58:39 GMT

�verallt ser jag personal i dagligvaruhandeln som b�r handskar.

G�r man detta f�r att skydda produkterna eller f�r att skydda sig sj�lv och d�rigenom slippa att tv�tta h�nderna s� ofta?

I branschriktlinjerna f�r dagligvaruhandeln st�r det att eng�ngshandskar ska anv�ndas vid �ppen hantering av livsmedel och att de f�rst och fr�mst �r till f�r att skydda livsmedlen. Dessutom st�r det att de ska bytas regelbundet ca var 20:e minut och vid byte av r�vara.

Hoppla! Detta har jag aldrig sett - Har n�gon annan gjort det? Inneb�r detta att man ska byta handskar mellan leverpastejen och skinkan, eller bara om man hanterar f�rdig produkt och g�r �ver till k�ttr�vara, t ex k�ttf�rs?

Personligen skulle jag k�nna mig mycket mer bekv�m och s�ker om personalen t ex i en charkdisk tv�ttade h�nderna mellan kunderna och helt slopade handskarna.

Jag har bett att f� ta mikrobiologiska prover p� handskarna hos min ICA-handlare f�r att j�mf�ra med en ny-tv�ttad hand, men butikschefen var absolut inte intresserad av detta. Han sa: "Det st�r personalen i deras arbete"!

Skumt, eller hur?

Det kanske �r dags att skippa handskarna och b�rja tv�tta h�nderna ist�llet!!!

�

�verallt ser jag personal i dagligvaruhandeln som b�r handskar. G�r man detta f�r att skydda produkterna eller f�r att skydda sig sj�lv och d�rigenom slippa att tv�tta h�nderna s� ofta? I branschriktlinjerna f�r dagligvaruhandeln st�r det att eng�ngshandskar ska anv�ndas vid �ppen hantering av livsmedel och att de f�rst och fr�mst �r till f�r att skydda livsmedlen . Dessutom st�r det att de ska bytas regelbundet ca var 20:e minut och vid byte av r�vara . Hoppla! Detta har jag aldrig sett - Har n�gon annan gjort det? Inneb�r detta att man ska byta handskar mellan leverpastejen och skinkan, eller bara om man hanterar f�rdig produkt och g�r �ver till k�ttr�vara, t ex k�ttf�rs? Personligen skulle jag k�nna mig mycket mer bekv�m och s�ker om personalen t ex i en charkdisk tv�ttade h�nderna mellan kunderna och helt slopade handskarna. Jag har bett att f� ta mikrobiologiska prover p� handskarna hos min ICA-handlare f�r att j�mf�ra med en ny-tv�ttad hand, men butikschefen var absolut inte intresserad av detta. Han sa: "Det st�r personalen i deras arbete"! Skumt, eller hur? Det kanske �r dags att skippa handskarna och b�rja tv�tta h�nderna ist�llet!!! Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE MicrosoftInternetExplorer4 /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} � � �

Stackars �stersundare!

Sat, 9 Dec 2010 09:55:08 GMT

Turerna har varit m�nga om vad som orsakar utbrottet och nu s�ger man att man funnit felet. Man tror sig veta att en enfamiljsvilla kopplat sitt toalettavlopp till dagvattenavloppet och att detta sedan kommit ut i r�vattnet.

Jag tror inte att detta �r problemet. Orsaken till utbrottet �r med st�rsta sannolikhet betydligt mycket mer komplext.

Sedan 20 �r tillbaka har jag f�rs�kt p�tala f�r kommunala tj�nstem�n och politiker att vi sitter p� en bomb d� det g�ller v�ra ledningsn�t f�r dricksvatten. Samma sak g�ller f�r v�ra avloppsvattenn�t. Dessa ledningsn�t h�ller inte m�ttet utan l�cker i m�nga fall som s�ll. Det �r enkelt att f�rst� att ett dagvattenn�t och ett avloppsvattensn�t, s� inte �r satta under tryck och som l�cker, kan leda till f�roreningar liknande den i �stersund.

Det ska bli intressant att f� veta mer om vad som egentligen orsakat utbrottet, om man nu till slut vill ge oss den korrekta versionen.

�stersundsborna har sedan en tid drabbats av f�rorenat dricksvatten. 11.200 innev�nare har anm�l att de blivit sjuka. Undrar hur stort m�rkertalet �r och hur m�nga som uppgett att de blivit sjuka utan att egentligen varit det? Turerna har varit m�nga om vad som orsakar utbrottet och nu s�ger man att man funnit felet. Man tror sig veta att en enfamiljsvilla kopplat sitt toalettavlopp till dagvattenavloppet och att detta sedan kommit ut i r�vattnet. Jag tror inte att detta �r problemet. Orsaken till utbrottet �r med st�rsta sannolikhet betydligt mycket mer komplext. Sedan 20 �r tillbaka har jag f�rs�kt p�tala f�r kommunala tj�nstem�n och politiker att vi sitter p� en bomb d� det g�ller v�ra ledningsn�t f�r dricksvatten. Samma sak g�ller f�r v�ra avloppsvattenn�t. Dessa ledningsn�t h�ller inte m�ttet utan l�cker i m�nga fall som s�ll. Det �r enkelt att f�rst� att ett dagvattenn�t och ett avloppsvattensn�t, s� inte �r satta under tryck och som l�cker, kan leda till f�roreningar liknande den i �stersund. Det ska bli intressant att f� veta mer om vad som egentligen orsakat utbrottet, om man nu till slut vill ge oss den korrekta versionen.

Oral och dental hygien

Sat, 8 Sep 2008 10:54:57 GMT

Oral och dental hygien

Jag l�ste i Pattaya People Newspaper Thailand om hur viktig v�r dentala och orala hygien �r, speciellt vid olika sjukdomstillst�nd, t ex diabetes. Jag har under snart 6 �r tagit upp denna fr�ga vid de renrumskurser som vi p� BioTekPro arrangerar.

I artikeln st�r att man ska borsta t�nderna och anv�nda tandtr�d tv� g�nger per dag och att man ska g� till tandl�karen minst en g�ng varje halv�r. Att sk�ta sina t�nder har vi ju alltid f�tt h�ra fr�n v�ra f�r�ldrar och via massmedia, men hur ofta g�r vi till tandl�karen idag?

Tidigare tandreformer i Sverige har varit t�mligen gener�sa f�r oss alla, men f�r ett antal �r sedan f�rs�mrades dessa, s� att det framf�r allt blev mycket dyrare att g� till tandl�karen. Jag har fr�gat ett antal v�nner och bekanta om hur ofta de g�r och kontrollerar sin t�nder och jag f�r till svar att det inte �r lika ofta idag som det var tidigare. En kursdeltagare sa dessutom att han inte gick till tandl�karen f�rr�n det ”rasslar” till i munnen och det �r lite st�rre skador!

V�r h�lsa och hygien i munnen �r faktiskt mycket viktig, speciellt om man arbetar med n�got som l�tt kan bli f�rorenat. N�st efter v�r avf�ring �r saliven det mest f�rorenande som kan levereras ut fr�n oss m�nniskor. Dessutom kommer de f�roreningar som vi har i munnen och d�rmed i v�r saliv att alltid vara riktade, s� att de kommer ut och riktas mot det som vi tittar p�, dvs det som vi hanterar, t ex under en produktion. Munskyddet (om man nu b�r s�dant) kommer till en viss del att hindra just det direkta fl�det mot produkterna, men v�ldigt mycket av det som vi utandas kommer att spridas ut i omgivningen, d� munskyddet inte har samma effektivitet vid utandning som vid inandning.

Jag arbetar med en del f�retag, d�r man fr�n f�retagets sida erbjuder frekventa unders�kningar av oralstatus f�r sina anst�llda, just med m�ls�ttningen att man inte ska hota f�retagets produkter med f�roreningar som kommer fr�n mun och svalg.

Detta citat kommer fr�n Dr D LePera, DDS – Bacteria that reside in the mouth or upper respiratory tract can travel to an in-office computer keyboard and survive as long as 24 hours. Viruses can live on them for one hour or more.

Fr�gan �r n�r FDA (Food and Drug Administration, USA) ska beg�ra intyg fr�n tandl�kare som visar att v�ra anst�llda har en god munhygien.

Oral och dental hygien Jag l�ste i Pattaya People Newspaper Thailand om hur viktig v�r dentala och orala hygien �r, speciellt vid olika sjukdomstillst�nd, t ex diabetes. Jag har under snart 6 �r tagit upp denna fr�ga vid de renrumskurser som vi p� BioTekPro arrangerar. I artikeln st�r att man ska borsta t�nderna och anv�nda tandtr�d tv� g�nger per dag och att man ska g� till tandl�karen minst en g�ng varje halv�r. Att sk�ta sina t�nder har vi ju alltid f�tt h�ra fr�n v�ra f�r�ldrar och via massmedia, men hur ofta g�r vi till tandl�karen idag? Tidigare tandreformer i Sverige har varit t�mligen gener�sa f�r oss alla, men f�r ett antal �r sedan f�rs�mrades dessa, s� att det framf�r allt blev mycket dyrare att g� till tandl�karen. Jag har fr�gat ett antal v�nner och bekanta om hur ofta de g�r och kontrollerar sin t�nder och jag f�r till svar att det inte �r lika ofta idag som det var tidigare. En kursdeltagare sa dessutom att han inte gick till tandl�karen f�rr�n det ”rasslar” till i munnen och det �r lite st�rre skador! V�r h�lsa och hygien i munnen �r faktiskt mycket viktig, speciellt om man arbetar med n�got som l�tt kan bli f�rorenat. N�st efter v�r avf�ring �r saliven det mest f�rorenande som kan levereras ut fr�n oss m�nniskor. Dessutom kommer de f�roreningar som vi har i munnen och d�rmed i v�r saliv att alltid vara riktade, s� att de kommer ut och riktas mot det som vi tittar p�, dvs det som vi hanterar, t ex under en produktion. Munskyddet (om man nu b�r s�dant) kommer till en viss del att hindra just det direkta fl�det mot produkterna, men v�ldigt mycket av det som vi utandas kommer att spridas ut i omgivningen, d� munskyddet inte har samma effektivitet vid utandning som vid inandning. Jag arbetar med en del f�retag, d�r man fr�n f�retagets sida erbjuder frekventa unders�kningar av oralstatus f�r sina anst�llda, just med m�ls�ttningen att man inte ska hota f�retagets produkter med f�roreningar som kommer fr�n mun och svalg. Detta citat kommer fr�n Dr D LePera, DDS – Bacteria that reside in the mouth or upper respiratory tract can travel to an in-office computer keyboard and survive as long as 24 hours. Viruses can live on them for one hour or more. Fr�gan �r n�r FDA (Food and Drug Administration, USA) ska beg�ra intyg fr�n tandl�kare som visar att v�ra anst�llda har en god munhygien.

Hygien p� kollision med milj�n

Sat, 8 Oct 2008 08:38:08 GMT

�

I Sidney Morning Herald (2008-10-08) kan man l�sa att alla Starbucks caf�er konstant l�ter dricksvattnet rinna p� full fl�de, f�r att undvika problem med hygien.

Nu har alla dessa 10 000 butiker och caf�er f�tt milj�r�relsen p� sig. Man har ber�knat att Starbucks spolar ut 23.4 miljoner liter vatten varje dag, vilekt motsvarar att fylla en olympisk simbass�ng var 83 minut.

Nog m�ste det finnas andra s�tt att hantera hygien och renhet, som �r mer milj�v�nliga!

�L�s hela artiklen:

http://www.smh.com.au/news/environment/water-to-burn-at-fussy-starbucks/2008/10/07/1223145357315.html

� I Sidney Morning Herald (2008-10-08) kan man l�sa att alla Starbucks caf�er konstant l�ter dricksvattnet rinna p� full fl�de, f�r att undvika problem med hygien. Nu har alla dessa 10 000 butiker och caf�er f�tt milj�r�relsen p� sig. Man har ber�knat att Starbucks spolar ut 23.4 miljoner liter vatten varje dag, vilekt motsvarar att fylla en olympisk simbass�ng var 83 minut. Nog m�ste det finnas andra s�tt att hantera hygien och renhet, som �r mer milj�v�nliga! �L�s hela artiklen: http://www.smh.com.au/news/environment/water-to-burn-at-fussy-starbucks/2008/10/07/1223145357315.html

Kyla g�r Dig smalare?!

Sat, 8 Jan 2009 08:40:58 GMT

Nu s�ger man, vilket �r tackn�mligt, att dessa resultat inte g�r att �verf�ra p� m�nniskor. Men med tanke p� att Ryssland nu strypt gasleveranserna till stora delar av Europa, s� kommer halva Europas befolkning att bli en enormt stor m�nsklig testgrupp i detta avseende.

Fr�gan �r bara om det bruna fettet syns p� utsidan av m�ssen och m�nniskorna - I s� fall kommer personer som fryser under l�ngre tid inte bara att bli smalare utan ocks� ...

Kyla g�r Dig smalare, i varje fall om Du �r en mus. Forskare har nu visat att m�ss som vistas n�gra veckor vid en temperatur av 4 plusgrader omvandlar vit fettv�vnad till det som kallas brunt fett! Nu s�ger man, vilket �r tackn�mligt, att dessa resultat inte g�r att �verf�ra p� m�nniskor. Men med tanke p� att Ryssland nu strypt gasleveranserna till stora delar av Europa, s� kommer halva Europas befolkning att bli en enormt stor m�nsklig testgrupp i detta avseende. Fr�gan �r bara om det bruna fettet syns p� utsidan av m�ssen och m�nniskorna - I s� fall kommer personer som fryser under l�ngre tid inte bara att bli smalare utan ocks� ...

Det �r viktigt att ta beslut!

Sat, 8 Dec 2009 08:50:20 GMT

Det viktigaste f�r politiker verkar vara att fatta beslut! Detta framst�r som riktigt om man betraktar det beslut som Malm�s ledande politiker nyligen tog.

"Om tjugo �r, �r 2030, ska Malm�s energisystem f�rs�rjas fr�n enbart f�rnyelsebara energik�llor. Energisystemet ska d� ocks� k�nnetecknas av en effektiv och s�ker energianv�ndning som bidrar till stadens l�ngsiktiga h�llbarhet".

Det �r ju enkelt att ta ett beslut, men inte alltid lika enkelt att genomf�ra alla de �tg�rder som kr�vs f�r att f� det att fungera!

N�r vi �nd� �r i g�ng, s� tycker jag att v�ra svenska politiker ska besluta att utrota alla sjukdomar, att alla ska �ga sin bostad, att inga barn agas och att det blir fred p� jorden! Ska vi s�ga att detta ska g�lla fr�n 1 januari 2150?!

Ett bra beslut, men ...�

Det viktigaste f�r politiker verkar vara att fatta beslut! Detta framst�r som riktigt om man betraktar det beslut som Malm�s ledande politiker nyligen tog. "Om tjugo �r, �r 2030, ska Malm�s energisystem f�rs�rjas fr�n enbart f�rnyelsebara energik�llor. Energisystemet ska d� ocks� k�nnetecknas av en effektiv och s�ker energianv�ndning som bidrar till stadens l�ngsiktiga h�llbarhet". Det �r ju enkelt att ta ett beslut, men inte alltid lika enkelt att genomf�ra alla de �tg�rder som kr�vs f�r att f� det att fungera! N�r vi �nd� �r i g�ng, s� tycker jag att v�ra svenska politiker ska besluta att utrota alla sjukdomar, att alla ska �ga sin bostad, att inga barn agas och att det blir fred p� jorden! Ska vi s�ga att detta ska g�lla fr�n 1 januari 2150?! Ett bra beslut, men ...�

Tillbaka till verkligheten

Sat, 7 Jan 2009 15:54:21 GMT

God forts�ttning p� det nya �ret!

Ja, nu �r julhelg och den l�nga ledigheten till �nda!

Det var absolut inte fel att vara ledig, men nu k�nns det ganska bra att vara tillbaka. Lite sv�rt att komma upp p� morgonen idag, men man v�njer sig nog.

Idag skickade jag ut en del mail till kunder och samarbetspartners och det verkar, med tanke p� det stora antal som autoreturnerades, som om det �r m�nga som inte b�rjar arbeta igen f�rr�n i b�rjan av n�sta vecka.

Jag har haft ledigt fr�n min blogg sedan strax efter lucia, men nu k�r vi ig�ng igen. Om Du h�r eller ser n�got som Du tycker kan vara av intresse f�r du g�rna h�ra av dig till mig.

�

God forts�ttning p� det nya �ret! Ja, nu �r julhelg och den l�nga ledigheten till �nda! Det var absolut inte fel att vara ledig, men nu k�nns det ganska bra att vara tillbaka. Lite sv�rt att komma upp p� morgonen idag, men man v�njer sig nog. Idag skickade jag ut en del mail till kunder och samarbetspartners och det verkar, med tanke p� det stora antal som autoreturnerades, som om det �r m�nga som inte b�rjar arbeta igen f�rr�n i b�rjan av n�sta vecka. Jag har haft ledigt fr�n min blogg sedan strax efter lucia, men nu k�r vi ig�ng igen. Om Du h�r eller ser n�got som Du tycker kan vara av intresse f�r du g�rna h�ra av dig till mig. �

Papperstidningen �r d�d! - L�nge leve papperstidningen!

Sat, 7 Dec 2010 13:00:02 GMT

Den tryckta tidningens vara diskuteras alltmer inom tidningenbranschen. De allra flesta anser att det kommer att blir sv�rt med l�nsamheten i framtiden.

V�r tidning - RenaRum - �r en webtidning och vi valde det av tv� anledningar, dels sett ur ett milj�perspektiv och dels av ekonomiska anledningar.

Nu visar det sig att ett antal av Sveriges st�rsta bloggare nu vill starta papperstidningar. Man anser n�mligen att man har en s� stor� potentiell l�sarkrets att det finns ekonomiska m�jligheter att f� en tidning att g� runt.

Man kan fr�ga sig om den eventuella tidningsd�den som dagstidningarna f�rutsp�r kanske inte beror p� att vi inte vill ha papperstidningar, utan snarare att vi kanske inte vill l�sa det som man skriver om.

Inneb�r detta d�den f�r den tredje statsmakten?

Den tryckta tidningens vara diskuteras alltmer inom tidningenbranschen. De allra flesta anser att det kommer att blir sv�rt med l�nsamheten i framtiden. V�r tidning - RenaRum - �r en webtidning och vi valde det av tv� anledningar, dels sett ur ett milj�perspektiv och dels av ekonomiska anledningar. Nu visar det sig att ett antal av Sveriges st�rsta bloggare nu vill starta papperstidningar. Man anser n�mligen att man har en s� stor� potentiell l�sarkrets att det finns ekonomiska m�jligheter att f� en tidning att g� runt. Man kan fr�ga sig om den eventuella tidningsd�den som dagstidningarna f�rutsp�r kanske inte beror p� att vi inte vill ha papperstidningar, utan snarare att vi kanske inte vill l�sa det som man skriver om. Inneb�r detta d�den f�r den tredje statsmakten?

Tv�tta h�nderna efter toalettbes�k!

Sat, 7 Apr 2009 10:38:59 GMT

Sveriges Radio har unders�kt hur det ser ut p� toaletterna i ett antal h�gstadieskolor runt i landet. Resultatet �r helt oacceptabelt. Av de cirka 600 toaletter som inspekterades visade sig var sj�tte toalett sakna tv�l och var tionde sakna handdukar. Man har ocks� unders�kt l�rarnas toaletter och d�r finner man inga brister utom i ett fall.

Detta �r inget nytt. D� mina barn gick i h�gstadiet i Malm� fanns ingenting p� toaletten. Det saknades toalettpapper, tv�l och handduka r, vilket medf�rde att de flesta barn v�grade p� toaletten under skoltid. Vissa l�rare hade en toarulle i klassrummet och om n�gon elev blev tvungen att g� p� toa fick de be l�raren om toapapper.

Under denna tid satt jag som f�r�ldrarepresentant i skolans ledningsgrupp och tog upp detta p� alla m�ten under cirka ett �rs tid. Jag fick alltid samma svar fr�n rektorn, att det inte gick att ha papper (i n�gon form) p� toaletterna f�r antingen eldade eleverna upp detta eller s� proppade de toalettstolen full med papper s� att det blev stopp i avloppet. Tv�l, var inget att t�nka p�, f�r det kletade eleverna ut p� golv och v�ggar. Enligt rektorn var detta bara att acceptera detta faktum!

Hur ska vi f� v�ra barn att leva ett sunt liv, kunna sk�ta sin kropp och sin personliga hygien om vi inte ger dem kunskap och redskap. Det ska bli intressant att se p� vilket s�tt som skolorna ska hantera dessa fr�gor i framtiden.

Bert Karlsson p� krigsstigen

Sat, 6 Oct 2008 11:00:28 GMT

�ntligen ett program som kan s�tta fart p� debatten – ”Matakuten”. Idag �r det premi�r f�r programmet d�r Bert Karlsson g�r till attack mot skolmaten. I programmet har man tagit prov p� skolmaten, analyserat den och j�mf�rt med kattmat p� burk. Resultatet �r sl�ende – Kattmaten inneh�ll dubbelt s� mycket D-vitamin och 16 g�nger mer j�rn!

Ska bli sp�nnande att se!

L�s mer p� http://www.expressen.se/Nyheter/1.1323732/skolmaten-ar-samre-an-kattmat

Jesper Parnevik coachar Tiger Woods hustru Elin!

Sat, 4 Dec 2009 10:45:59 GMT

I familjebr�ket mellan Tiger och Elin Woods l�r hustrun Elin i ett tillst�nd av uppr�rdhet ha jagat sin make med en golfklubba.

Golfproffset Jesper Parnevik anser d�remot att Elin valt fel klubba f�r �ndam�let och rekommenderar att hon vid n�sta tillf�lle ska anv�nda en Driver!

I familjebr�ket mellan Tiger och Elin Woods l�r hustrun Elin i ett tillst�nd av uppr�rdhet ha jagat sin make med en golfklubba. Golfproffset Jesper Parnevik anser d�remot att Elin valt fel klubba f�r �ndam�let och rekommenderar att hon vid n�sta tillf�lle ska anv�nda en Driver!

En annorlunda julkalender!

Sat, 4 Dec 2009 10:45:18 GMT

Det allra b�sta �r att man inte beh�ver k�pa en kemil�da! Allt som beh�vs finns i regel redan p� plats i v�ra hem!
Kolla in �rets h�ftigaste julkalender p� www.lth.se/julkalender

F�r alla oss kemifreaks finns nu en alldeles fantastisk julkalender. Alexander Mirholm som spelat in olika kemiexperiment och lagt ut dem p� Internet. �ven om man ska vara f�rsiktigt d� man handskas med olika typer av experiment s� kan en hel del av dessa f�rs�k g�ras hemma. Det allra b�sta �r att man inte beh�ver k�pa en kemil�da! Allt som beh�vs finns i regel redan p� plats i v�ra hem! Kolla in �rets h�ftigaste julkalender p� www.lth.se/julkalender

V�lj r�tt desinfektionsprodukt!

Sat, 4 Dec 2009 10:44:27 GMT

Vid ett av dessa tillf�llen gav handspriten s� mycket bel�ggning p� h�nderna att man det k�ndes som om man inte beh�vde n�gon tv�l vid handtv�tt. H�nderna blev hala direkt bara genom att v�ta dem med vatten!

Kontrollera Era desinfektionsprodukter och kontakta Era leverant�rer f�r att s�kerst�lla att det Ni anv�nder �r kompatibelt med Era produkter och processer.

Jag har vid tre tillf�llen ute i industrin funnit nyuppsatta dispensers med alkogel eller handsprit, som jag klart betvivlar �r valda med den omsorg som kr�vs. Vid alla dessa tillf�llen visar det sig att spriten inneh�ller tillsatser, som antingen g�r att h�nderna blir alldeles hala efter�t eller s� klibbar h�nderna samman under tiden som spriten torkar in. Vid ett av dessa tillf�llen gav handspriten s� mycket bel�ggning p� h�nderna att man det k�ndes som om man inte beh�vde n�gon tv�l vid handtv�tt. H�nderna blev hala direkt bara genom att v�ta dem med vatten! Kontrollera Era desinfektionsprodukter och kontakta Era leverant�rer f�r att s�kerst�lla att det Ni anv�nder �r kompatibelt med Era produkter och processer.

Plocka sj�lv i mataff�ren

Sat, 31 Oct 2008 10:00:12 GMT

Ibland har jag st�tt och tittat p� hur kunderna hanterar dessa varor under en l�ngre stund. En del vuxna tar med sina h�nder och till och med smakar p� produkterna. Till och med f�rre statsministern G�ran Persson har gjort detta!

Inte s�llan har jag sett sm� barn som "rymt" fr�n sina f�r�ldrar och hamnat vid godisdisken och f�tt en h�rlig upplevelse. Vissa barn smakar p� godiset och om det inte �r gott, s� l�gger man tillbaka det. En f�r�lder som uppt�ckte sitt barn vid godisdisken, med hela handen full av godis, la tillbaka allt som barnet haft i sin hand!

Hur g�r handlaren med allt godis som kommit p� golvet? Kastas detta, eller l�gger man detta i "�veraskningsp�sar" som man sedan s�ljer ut till ett lite l�gre pris?

Nu ska jag inte raljera f�r mycket i denna fr�ga. Vi m�nnsikor �r normalt sett otroligt motst�ndskraftiga och kan hantera en hel del av de f�roreningar som kan finnas p� dessa produkter, men �nd� ...

I Dagens Industri skrev man den 29 oktober om en hygienisk l�sning p� just hanteringen av torra livsmedelsprodukter, d�r f�retaget Akriform tagit fram en speciell matare. Man slipper smutsiga slevar och allt spill p� golvet, som vi alla varit med om.

�

Jag har alltid fascinerats av alla dessa hyllor och vagnar f�r sj�lvplock i livsmedelsaff�rerna, d�r man kan ta godis, r�kor och diverse inlagda sm�r�tter, som oliver, vitl�k och liknande. Ibland har jag st�tt och tittat p� hur kunderna hanterar dessa varor under en l�ngre stund. En del vuxna tar med sina h�nder och till och med smakar p� produkterna. Till och med f�rre statsministern G�ran Persson har gjort detta! Inte s�llan har jag sett sm� barn som "rymt" fr�n sina f�r�ldrar och hamnat vid godisdisken och f�tt en h�rlig upplevelse. Vissa barn smakar p� godiset och om det inte �r gott, s� l�gger man tillbaka det. En f�r�lder som uppt�ckte sitt barn vid godisdisken, med hela handen full av godis, la tillbaka allt som barnet haft i sin hand! Hur g�r handlaren med allt godis som kommit p� golvet? Kastas detta, eller l�gger man detta i "�veraskningsp�sar" som man sedan s�ljer ut till ett lite l�gre pris? Nu ska jag inte raljera f�r mycket i denna fr�ga. Vi m�nnsikor �r normalt sett otroligt motst�ndskraftiga och kan hantera en hel del av de f�roreningar som kan finnas p� dessa produkter, men �nd� ... I Dagens Industri skrev man den 29 oktober om en hygienisk l�sning p� just hanteringen av torra livsmedelsprodukter, d�r f�retaget Akriform tagit fram en speciell matare. Man slipper smutsiga slevar och allt spill p� golvet, som vi alla varit med om. �

Tillg�ngligt renrum

Sat, 31 Mar 2010 10:05:07 GMT

�

I ett tidigare inl�gg har jag efterlyst lediga renrum och nu har vi f�tt napp! F�retaget Trantec AB skriver f�ljande p� sin hemsida

Renrum ISO 8

I en av v�ra lokaler har vi tillg�ng till ett renrum som�ligger i direkt anslutning till maskinhall 2. Renrummet �r avsett f�r tillverkning av plastprodukter f�r medicinskt bruk. Maskinhallen h�ller klass 7 och renrummet m�ter kraven f�r klass 8 (tidigare 10000)�enligt ISO 14644-1 n�r det g�ller partikelm�tning. F�r luftsugning och nedfallsplattorr�knas rummet�till klass D�som med mycket stor marginal understiger�g�llande m�tv�rden. M�tningar genomf�rs en g�ng om �ret.

F�r att klara kraven p� ovanst�ende anv�nder vi v�rt kvalitetsystem FR2000 d�r vi utg�r fr�n de kapitel som avser v�r produktion,�men d�r ett separat kapitel handlar om renrumsproduktion. Detta utg�r tillsammans grunden f�r kvalitetshandboken f�r renrumsproduktionen.

Om Du vill komma i kontakt med Trantec AB g�r Du det enklast via deras hemsida www.trantecab.se.

� I ett tidigare inl�gg har jag efterlyst lediga renrum och nu har vi f�tt napp! F�retaget Trantec AB skriver f�ljande p� sin hemsida Renrum ISO 8 I en av v�ra lokaler har vi tillg�ng till ett renrum som�ligger i direkt anslutning till maskinhall 2. Renrummet �r avsett f�r tillverkning av plastprodukter f�r medicinskt bruk. Maskinhallen h�ller klass 7 och renrummet m�ter kraven f�r klass 8 (tidigare 10000)�enligt ISO 14644-1 n�r det g�ller partikelm�tning. F�r luftsugning och nedfallsplattorr�knas rummet�till klass D�som med mycket stor marginal understiger�g�llande m�tv�rden. M�tningar genomf�rs en g�ng om �ret. F�r att klara kraven p� ovanst�ende anv�nder vi v�rt kvalitetsystem FR2000 d�r vi utg�r fr�n de kapitel som avser v�r produktion,�men d�r ett separat kapitel handlar om renrumsproduktion. Detta utg�r tillsammans grunden f�r kvalitetshandboken f�r renrumsproduktionen. Om Du vill komma i kontakt med Trantec AB g�r Du det enklast via deras hemsida www.trantecab.se.

Ta mikrobiologiska prover p� r�tt s�tt!

Sat, 30 Oct 2008 10:47:59 GMT

Att m�ta �r att veta! Men hur tar vi egentligen v�ra prover?

P� Aftonbladet TV finns ett kort reportage d�r en bioteknikforskare fr�n KTH tar prover bl a p� tunnelbanan i Stockholm.

Se filmen!

Vi provtaging anv�nder forskaren en bit tejp som han duttar p� en ledst�ng och d�refter duttar p� en traditionell agarplatta! Efter inkubering �r resultatet �veraskande l�gt, endast 2 CFU!

Tv� saker �r sl�ende i detta f�rs�k:

Hur ren �r kontorstejpen som anv�nds och hur h�rt trycker man d� man ska f�nga upp mikroorganismerna!

Man skulle faktiskt kunna ta denna typ av prover p� ett s�dant s�tt att det visar sig att ledst�ngen i tunnelbanan �r steril!

�

Att m�ta �r att veta! Men hur tar vi egentligen v�ra prover? P� Aftonbladet TV finns ett kort reportage d�r en bioteknikforskare fr�n KTH tar prover bl a p� tunnelbanan i Stockholm. Se filmen! Vi provtaging anv�nder forskaren en bit tejp som han duttar p� en ledst�ng och d�refter duttar p� en traditionell agarplatta! Efter inkubering �r resultatet �veraskande l�gt, endast 2 CFU! Tv� saker �r sl�ende i detta f�rs�k: Hur ren �r kontorstejpen som anv�nds och hur h�rt trycker man d� man ska f�nga upp mikroorganismerna! Man skulle faktiskt kunna ta denna typ av prover p� ett s�dant s�tt att det visar sig att ledst�ngen i tunnelbanan �r steril! �

Skolmat p� golvet

Sat, 30 Jan 2009 13:00:21 GMT

Inte f�r att jag var n�gon st�rre beundrare av Bert, vare sig hans medverkan inom musiken eller inom politiken, men han har en enorm drivkraft och sl�pper inte n�gonsin taget.

Sen kan man ju faktiskt fr�ga sig hur det ser ut i de lokaler d�r man lagar mat till eleverna i v�ra skolor och dessutom vilken utbildning och kunskap som finns hos de som lagar maten ?�

I den programserie, som Bert Kalrsson ocks� ledde och som behandlade skolmaten, d�r ett antal mer eller mindre k�nda kockar deltog, kunde man faktiskt st�lla sig fr�gan vilken bakgrund dessa "mattanter" egentligen har. �r det bara en ansvarig s� kallad husmor", som har en formell utbildning? �r de andra "mattanterna" vanliga kvinnor som endast har vana att laga mat hemma och inte i n�gon st�rre skala?

Maten till v�ra barn och �ven v�ra pension�rer (vilket �r en helt annan, men �nd� liknande historia) �r enormt viktig och kan inte hanteras med v�nster hand.

Till alla v�ra politiker, som de facto har ansvar f�r denna fr�ga, riktar jag en uppmaning och ett krav att ta tag i problemet och se till att v�ra barn f�r en n�ringsrik och framf�r allt hygieniskt sett korrekt f�da.

Dessa barn �r v�r framtid och det �r de som kommer att styra och st�lla den dag d� vi hamnar p� hemmet!

Avsl�jandet om att barn i G�teborgsomr�det serverats skolmat som plockats upp fr�n golvet har r�rt upp k�nslorna. Bert Karlsson har p� nytt f�tt luft under vingarna, vilket jag tycker �r j�ttebra. Inte f�r att jag var n�gon st�rre beundrare av Bert, vare sig hans medverkan inom musiken eller inom politiken, men han har en enorm drivkraft och sl�pper inte n�gonsin taget. Sen kan man ju faktiskt fr�ga sig hur det ser ut i de lokaler d�r man lagar mat till eleverna i v�ra skolor och dessutom vilken utbildning och kunskap som finns hos de som lagar maten ?� I den programserie, som Bert Kalrsson ocks� ledde och som behandlade skolmaten, d�r ett antal mer eller mindre k�nda kockar deltog, kunde man faktiskt st�lla sig fr�gan vilken bakgrund dessa "mattanter" egentligen har. �r det bara en ansvarig s� kallad husmor", som har en formell utbildning? �r de andra "mattanterna" vanliga kvinnor som endast har vana att laga mat hemma och inte i n�gon st�rre skala? Maten till v�ra barn och �ven v�ra pension�rer (vilket �r en helt annan, men �nd� liknande historia) �r enormt viktig och kan inte hanteras med v�nster hand. Till alla v�ra politiker, som de facto har ansvar f�r denna fr�ga, riktar jag en uppmaning och ett krav att ta tag i problemet och se till att v�ra barn f�r en n�ringsrik och framf�r allt hygieniskt sett korrekt f�da. Dessa barn �r v�r framtid och det �r de som kommer att styra och st�lla den dag d� vi hamnar p� hemmet!

Glas�gon - Ett hygienproblem?

Sat, 29 Sep 2010 10:09:04 GMT

I all produktion med f�rh�jda krav p� renhet och hygien finns restriktioner g�llande smycken. Vanligtvis anser man att synlig besmyckning inte f�r b�ras i dessa sammanhang.

Ofta kommer personal till mig och p�talar, med all r�tt, att man inte har n�gra krav g�llande glas�gon. Glas�gon kan ju inte betraktas som en besmyckning, men i de fall d� man anv�nder sina privata glas�gon, s� kan dessa ha burits vid tillf�llen d� det finns en risk att de f�rorenats.

En del f�retag, speciellt inom l�kemedels- och medical device tillverkning, har speciella personbundna glas�gon, som endast f�r anv�ndas under produktion och som dessutom �r reng�ringsbara och g�r att desinficera.

Om Du b�r privata glas�gon i produktionen och denna kan betraktas som kritisk ur ett f�roreningsperspektiv b�r Du ta upp detta till diskussion. �r detta en risk eller inte?

I all produktion med f�rh�jda krav p� renhet och hygien finns restriktioner g�llande smycken. Vanligtvis anser man att synlig besmyckning inte f�r b�ras i dessa sammanhang. Ofta kommer personal till mig och p�talar, med all r�tt, att man inte har n�gra krav g�llande glas�gon. Glas�gon kan ju inte betraktas som en besmyckning, men i de fall d� man anv�nder sina privata glas�gon, s� kan dessa ha burits vid tillf�llen d� det finns en risk att de f�rorenats. En del f�retag, speciellt inom l�kemedels- och medical device tillverkning, har speciella personbundna glas�gon, som endast f�r anv�ndas under produktion och som dessutom �r reng�ringsbara och g�r att desinficera. Om Du b�r privata glas�gon i produktionen och denna kan betraktas som kritisk ur ett f�roreningsperspektiv b�r Du ta upp detta till diskussion. �r detta en risk eller inte?

Faran med Egna varum�rken!

Sat, 29 Sep 2008 10:09:50 GMT

Det tidigare inl�gget om Elisedals Chark f�r mig omedelbart att t�nka p� begreppet Egna Varum�rken. De stora detaljistkedjorna kontrakterar olika leverant�rer f�r att producera livsmedel, som sedan s�ljs som storkedjans egna produkter. Jag ser en stor fara i detta, speciellt som det blir om�jligt f�r oss konsumenter att sj�lv v�lja vem som producerat produkten ifr�ga.

Ta exemplet Elisedals Chark. S�g att detta charkf�retag levererar produkter till ICA eller COOP, och att jag som konsument inte vill ha med Elisedals produkter att g�ra, vare sig nu eller i framtiden. Jag har d� ingen som helst m�jlighet att v�lja bort dessa produkter, d� det i de allra flesta fall inte framg�r p� f�rpackningen vem som egentligen tillverkat den.

En uppmaning till de stora livsmedelsdistribut�rerna: Ta bort de egna varum�rkena som finns idag och l�t oss veta vem som tillverkat produkten. F�rutom denna information kommer den enskilde producenten att kunna profilera sig mot oss konsumenter och allt blir inte s� fruktansv�rt anonymt.

Som konsument kan och ska vi ta v�rt eget ansvar d� vi v�ljer vad vi ska �ta!

�ntligen n�gon som v�gar!

Sat, 29 Sep 2008 10:09:23 GMT

I flera sydsvenska tidningar stod i g�r och idag om f�retaget Elisedals Chark att man funnit hundbajs, levande gr�suggor och tusenfotingar samt m�gel under en inspektion. Trots dryga b�ter och �tskilliga p�pekanden har hygienen, enligt Sydsvenskan, inte bli vit b�ttre!!! Bristerna var m�nga: Till exempel fanns k�ttrester kvar i kvarnar, injektorer och blandare fr�n dagen innan.

Nu har f�retaget st�ngts! Enligt veterin�rinspekt�ren �r det ytterst ovanligt att Livsmedelsverket tar till denna �tg�rd, men i detta fall har fanns inte n�got annat alternativ.

F�retagets �gare skyller allt p� att de som st�dar och reng�r inte gjort som de blivit tillsagda och han t�nker nu �verklaga Livsmedelsverkets beslut.

Enligt den nu g�llande livsmedelslagen �r det Livsmedelsf�retagaren som b�r det fulla ansvaret f�r att sk�ta hygienen och renheten under tillverkning och hantering av livsmedel. �garen kan, som i detta fall, inte bara skylla fr�n sig!

Heder �t Livsmedelsverket - �ntligen v�gar man ta till krafttag f�r en s�krare mat!

Kommer Sverige att f� ESS?

Sat, 29 May 2009 09:31:01 GMT

ESS, European spallation source eller p� ren svenska - den stora europeiska neutronspallationsanl�ggningen, kommer enligt pressen och v�ra �politiker att med st�rsta sannolikhet placeras i Sverige och i Lund.

Diskussionen om ESS har p�g�tt under ganska l�ng tid. Framf�r allt har v�r h�gskole- o ch forskningsminister Lars Leijonborg uttryckt sin positiva syn p� att anl�ggningen kommer att placeras i Sverige, men alltid med en efterf�ljande bisats ”… med st�rsta sannolikhet”.

Ig�r skulle EU best�mma sig. Klockan 20.00 b�rjade man med middag, f�r att d�refter diskutera fr�gan och vad kom man d� fram till? Jo, att med ganska stor sannolikhet kommer ESS att hamna i Lund.

Jag kom omedelbart att t�nka p� Hasse och Tage och deras monolog om sannolikheten att k�rnkraftsolyckan i Harrisburg verkligen intr�ffat eller ej. Titta sj�lv genom att klicka p� l�nken nedan!

http://www.youtube.com/watch?v=FjuhW-4tyEI

Man ska inte ropa hej f�rr�n man kommit �ver b�cken, eller hur?

�

Kranvatten eller flaskvatten?

Sat, 29 Mar 2010 09:57:42 GMT

Debatten om v�rt dricksvatten har tagit ny fart. I flera dagstidningar har man p� senare tid h�jt kranvattnet till skyarna och skriver att det �r b�ttre och till och med s�krare att dricka kranvatten �n flaskvatten. Diskussionen �r inge ny, men idag har trenden v�nt till kranvattnets f�rdel.

F�r 25 �r sedan skrev jag en del debattartiklar i Sydsvenska Dagbladet d�r jag uttryckte min oro f�r Malm�s drickvatten. Hur kan st�de r oc h kommuner garantera att det vatten som kommer ur kranarna �r s�kert att dricka. Speciellt med tanke p� hur v�ra vattenledningssystem �r konstruerade och deras hygieniska kvalitet. Denna debatt varade i mer �n tv� m�nader, men jag fick inte n�got �vertygande svar, vare sig fr�n kommunens tj�nstem�n eller fr�n styrande politiker.

Jag dricker Malm�s kranvatten, men jag �r inte helt �vertygad om att detta vatten, vid alla tillf�llen, �r helt s�kert att konsumera.

Anala gaser och hygien

Sat, 29 Mar 2010 09:47:46 GMT

I tidningen Metro (24 mars 2010) stod f�ljande: ”F�nge varnad f�r fisattack”. Tv� veckor tidigare hade en intern l�ttat p� trycket framf�r personalen. ”Det h�r �r l�jligt” s�ger internen. ”Det luktade inget och varningen kommer att p�verka min frigivning”.

P� tal om anala gaser: Jag har f�tt fr�gan ett antal g�nger om detta kan vara ett hygieniskt problem och svaret �r: Absolut! Man b�r inte l�tta p� trycket d� man be finn er sig i lokaler d�r mikrobiologiskt k�nsliga produkter hanteras!

N�r ska myndigheterna ta till krafttag?

Sat, 29 Aug 2008 11:07:25 GMT

�nnu ett livsmedelslarm!

Man kan inte tro att det �r sant! Vart �r de svenska livsmedelsf�retagen och livsmedelshandeln p� v�g? Varje dag d� man �ppnar tidningen eller h�r p� radio eller Tv s� �r det n�got nytt som h�nt. I Malm� har Milj�f�rvaltningen granskat ett antal (44 st) butiker och k�tthandlare och bara en (1!) blev godk�nd. Totalt 15 av butikerna f�rbj�ds att s�lja vissa k�ttpartier.

Livsmedelsinspekt�ren s�ger "Detta �r sj�lvklart inte acceptabelt". Men vad g�r man �t det? Jo man s�ger att det inte �r bra och s� g�r man en ny granskning och d� har n�stan alla b�ttrat sig.

Ska det verkligen vara s� att man endast g�r r�tt efter att man f�tt ett p�pekande fr�n myndigheterna? Eftersom inspekt�rerna har en s� stort arbetsb�rda, �r risken att ett nytt bes�k i samma butik inom �versk�dlig tid inte kommer att ske, vilket kan leda till att man b�rjar slarva p� nytt.

Hur ska vi som konsumenter veta om de livsmedel som vi k�per �r s�kra och helt ok att konsumera? Man blir ju inte s�rdeles trygg av att l�sa att bristerna i Malm� innebar "H�lsofara och risk f�r att konsumenterna vilseleds", som det st�r i rapporten. Vidare skriver man att orsaken till att s� m�nga underk�ndes var att man hade f�r lite kunskap bland de som hanterar k�ttet.

Nu �r det h�g tid att myndigheterna tar till krafttag. St�ng aff�rerna som inte hanterar maten r�tt! St�ng livsmedelsf�retag som inte arbetar r�tt! Det �r det minsta krav som vi som konsumenter kan st�lla. Det ska v�l inte vara n�dv�ndigt att ett antal personer i v�rt avl�nga land ska avlida eller f� best�ende skador, p� grund av att det slarvars!

En uppmaning till Livsmedelsverket:

Se till att f� ordning p� livsmedelstillsynen s� att vi konsumenter kan k�nna en s�kerhet och trygghet att de livsmedelsprodukter som vi konsumerar har hanterats p� r�tt s�tt!

�nnu ett livsmedelslarm! Man kan inte tro att det �r sant! Vart �r de svenska livsmedelsf�retagen och livsmedelshandeln p� v�g? Varje dag d� man �ppnar tidningen eller h�r p� radio eller Tv s� �r det n�got nytt som h�nt. I Malm� har Milj�f�rvaltningen granskat ett antal (44 st) butiker och k�tthandlare och bara en (1!) blev godk�nd. Totalt 15 av butikerna f�rbj�ds att s�lja vissa k�ttpartier. Livsmedelsinspekt�ren s�ger "Detta �r sj�lvklart inte acceptabelt". Men vad g�r man �t det? Jo man s�ger att det inte �r bra och s� g�r man en ny granskning och d� har n�stan alla b�ttrat sig. Ska det verkligen vara s� att man endast g�r r�tt efter att man f�tt ett p�pekande fr�n myndigheterna? Eftersom inspekt�rerna har en s� stort arbetsb�rda, �r risken att ett nytt bes�k i samma butik inom �versk�dlig tid inte kommer att ske, vilket kan leda till att man b�rjar slarva p� nytt. Hur ska vi som konsumenter veta om de livsmedel som vi k�per �r s�kra och helt ok att konsumera? Man blir ju inte s�rdeles trygg av att l�sa att bristerna i Malm� innebar "H�lsofara och risk f�r att konsumenterna vilseleds", som det st�r i rapporten. Vidare skriver man att orsaken till att s� m�nga underk�ndes var att man hade f�r lite kunskap bland de som hanterar k�ttet. Nu �r det h�g tid att myndigheterna tar till krafttag. St�ng aff�rerna som inte hanterar maten r�tt! St�ng livsmedelsf�retag som inte arbetar r�tt! Det �r det minsta krav som vi som konsumenter kan st�lla. Det ska v�l inte vara n�dv�ndigt att ett antal personer i v�rt avl�nga land ska avlida eller f� best�ende skador, p� grund av att det slarvars! En uppmaning till Livsmedelsverket: Se till att f� ordning p� livsmedelstillsynen s� att vi konsumenter kan k�nna en s�kerhet och trygghet att de livsmedelsprodukter som vi konsumerar har hanterats p� r�tt s�tt!

Svenska st�ders milj�m�l

Sat, 29 Apr 2010 09:39:41 GMT

Jag kommer att �terkomma till detta lite l�ngre fram i v�r.

Tv� exempel p� en generellt utformad milj�plan �terfinns i Stockholm och i Malm�. Stockholms milj�plan inneh�ller f�ljande delar:

Milj�effektiva transporter
Giftfria varor och byggnader
H�llbar energianv�ndning
H�llbar anv�ndning av mark och vatten
Milj�effektiv avfallshantering
Sund inomhusmilj�

Generellt sett innefattar denna plan ett antal delm�l, som klart ligger inom staden intressesf�r och som staden b�de b�r och ska arbeta med.

Fr�gan �r hur det ser ut i andra st�der i Sverige? Hur mycket vill Din stad alternativt kommun styra upp? Kommer detta eventuellt att p�verka Ditt liv i hemmet? Hur kommer dessa delm�l att p�verka verksamheten i det f�retag d�r Du arbetar?

Har Du koll p� hur de styrande i Din stad arbetar?

�

Varje stad med sj�lvaktning arbetar med olika typer av milj�m�l. Dessa varierar fr�n stad till stad. Det �r sj�lvklart att arbeta med milj� och h�lsa, men vissa st�der har dessv�rre tagit steget lite v�l l�ngt. Jag kommer att �terkomma till detta lite l�ngre fram i v�r. Tv� exempel p� en generellt utformad milj�plan �terfinns i Stockholm och i Malm�. Stockholms milj�plan inneh�ller f�ljande delar: Milj�effektiva transporter Giftfria varor och byggnader H�llbar energianv�ndning H�llbar anv�ndning av mark och vatten Milj�effektiv avfallshantering Sund inomhusmilj� Generellt sett innefattar denna plan ett antal delm�l, som klart ligger inom staden intressesf�r och som staden b�de b�r och ska arbeta med. Fr�gan �r hur det ser ut i andra st�der i Sverige? Hur mycket vill Din stad alternativt kommun styra upp? Kommer detta eventuellt att p�verka Ditt liv i hemmet? Hur kommer dessa delm�l att p�verka verksamheten i det f�retag d�r Du arbetar? Har Du koll p� hur de styrande i Din stad arbetar? �

Nya krav p� v�vnadsinr�ttningar

Sat, 28 Jan 2009 08:59:34 GMT

Nya f�reskrifter f�r hantering av v�vnader �och celler

I senaste nummer av AbsolutRent skriver jag om socialstyrelsens nya krav vid hantering av v�vnader och celler. Denna typ verksamhet �r mycket stor och de krav som st�lls i framtiden anses av en del v�vnadsinr�ttningar som n�stan overkliga.

Jag har f�tt i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting att genomf�ra en introduktionsutbildning till de som �r i ledande st�l lnin g i detta projekt. F�rsta utbildningstillf�llet genomf�rdes i Lund i g�r och mitt intryck efter att ha pratat med de flesta deltagarna, �r att det h�r kommer att bli mycket bra och att man kommer att klara av att uppfylla alla de nya kraven.

Socialstyrelsens nya krav p� v�rdinr�ttningar tankar Du hem genom att klicka h�r!

�

Nollvisionen

Sat, 27 Oct 2008 08:48:58 GMT

Nollvisionen

Riksdagens beslut 1997 - ”Nollvisionen och det trafiks�kra samh�llet”, har inte uppn�tts. Massor med pengar och tid har lagt ned f�r att minska antalet d�da i trafiken. Nu �r det dags f�r Riksdagen att ta ett nytt beslut! ”Nollvisionen och den infektionss�kra sjukv�rden”.

I the Sidney Morgning Herald skriver man (2008-10-27) att fler personer avlider i Australien till f�ljd av sjukhusinfektioner, �n i trafikolyckor. Allt anses bero p� att sjukhuspersonal inte tv�ttar h�nderna efter att de varit i kontakt med en patient.

Nog borde det vara enklare att genomf�ra denna ”nollvision” j�mf�rt med den inom trafiks�kerheten.

L�s hela artikeln!

Hur man �n vrider sig

Sat, 27 Mar 2009 13:32:32 GMT

L�ste p� Newmill att Marit Paulsen tycker att ekologisk odling ska skrotas p� grund av den kraftiga sk�rdeminskningen detta leder till. Ist�llet tycker hon att vi ska g� �ver till tekniska l�sningar f�r att odla extremt mycket effektivare.

Det �r kanske dags att ta fram DDT-sprutan igen?

Legionella i skola

Sat, 27 Aug 2008 11:35:07 GMT

Jag har varit med om detta f�rut. I den bostadsr�ttsf�rening d�r vi bor fick vi ocks� problem med legionella och detta togs inte heller p� allvar, vilket medf�rde att tre personen insjuknade, varav en �ldre kvinna fortfarande lider av sviterna, trots att det nu g�tt fyra �r sedan incidenten intr�ffande.
Normalt brukar man l�sa detta problem genom att spola varmare vatten genom systemet f�r att p� s� s�tt sanera det, men i detta fall i Malm�, verkar det som om hela vattensystemet �r helt galet byggt, d� det finns massor av vattenledningar med ”dead ends”, vilka inte kan genomspolas och saneras. Hur g�r man d�? River ut allt eller h�ller tummarna att inga barn eller personal blir sjuka?

G� in och s�k p� legionella p� www.smittskyddsinstitutet.se om Du vill veta mer.

L�ste i Sydsvenskan, idag, om en skola i Malm�, som f�tt problem med legionella i sitt vattensystem. Rektorn har, enligt tidningen, inte tagit detta p� fullt allvar och nu startar undervisningen n�sta vecka, med gymnastik och den obligatoriska duschen. Jag har varit med om detta f�rut. I den bostadsr�ttsf�rening d�r vi bor fick vi ocks� problem med legionella och detta togs inte heller p� allvar, vilket medf�rde att tre personen insjuknade, varav en �ldre kvinna fortfarande lider av sviterna, trots att det nu g�tt fyra �r sedan incidenten intr�ffande. Normalt brukar man l�sa detta problem genom att spola varmare vatten genom systemet f�r att p� s� s�tt sanera det, men i detta fall i Malm�, verkar det som om hela vattensystemet �r helt galet byggt, d� det finns massor av vattenledningar med ”dead ends”, vilka inte kan genomspolas och saneras. Hur g�r man d�? River ut allt eller h�ller tummarna att inga barn eller personal blir sjuka? G� in och s�k p� legionella p� www.smittskyddsinstitutet.se om Du vill veta mer.

OS har startat

Sat, 27 Aug 2008 11:32:21 GMT

Det g�ller att m�ta s� att alla blir glada

I The New York Times har man dessutom skrivit att man m�ter luftf�roreningar p� ett nytt s�tt i Peking, s� att resultaten ser b�ttre ut �n vad de egentligen �r!

Hur ska man skydda sig under OS?

Det �r i denna milj� som v�rldens i s�rklass b�sta idrottsm�n och – kvinnor ska g�ra upp om titlarna. Det k�nns konstigt att t�nka att i denna f�rpestade milj� ska man springa maratonlopp! Den Japanska OS-truppens chefsl�kare har till och med f�reslagit att alla b�r b�ra munskydd d� de t�vlar i Peking!

Sj�lv har jag f�rs�kt springa ett l�nglopp i Malm� i full renrumsmundering inklusive munskydd, men det var ingen bra id�. Munskyddet satte igen till f�ljd av den fukt som finns i utandningsluften, s� det blev till att byta munskydd var annan kilometer.

OS i Peking har startat. Jag var i Peking f�r tv� �r sedan och s�g byggarbetsplatserna f�r de nya arenorna. En sak som g�r at jag �r skeptisk till att OS ska g� i Peking �r kvaliteten p� luften. Visserligen har man f�rs�kt med bilfria dagar och visserligen registreras det in v�ldigt m�nga nya bilar i Peking (1.000 stycken per dag) men trots detta finns det massor av gamla bilar och inte minst mindre lastbilar som formligen spyr ut f�roreningar. Det g�ller att m�ta s� att alla blir glada I The New York Times har man dessutom skrivit att man m�ter luftf�roreningar p� ett nytt s�tt i Peking, s� att resultaten ser b�ttre ut �n vad de egentligen �r! Hur ska man skydda sig under OS? Det �r i denna milj� som v�rldens i s�rklass b�sta idrottsm�n och – kvinnor ska g�ra upp om titlarna. Det k�nns konstigt att t�nka att i denna f�rpestade milj� ska man springa maratonlopp! Den Japanska OS-truppens chefsl�kare har till och med f�reslagit att alla b�r b�ra munskydd d� de t�vlar i Peking! Sj�lv har jag f�rs�kt springa ett l�nglopp i Malm� i full renrumsmundering inklusive munskydd, men det var ingen bra id�. Munskyddet satte igen till f�ljd av den fukt som finns i utandningsluften, s� det blev till att byta munskydd var annan kilometer.

Hoppas p� en angen�m h�st

Sat, 27 Aug 2008 11:29:30 GMT

Annars har sommaren varit relativt lugn, inga akututryckningar som tidigare �r. Den v�rsta utryckning var f�r n�gra somrar sedan d� en stor k�ttproducent fick problem med utslagslinkande mikrobiologiska utv�xt p� alla sina f�rska produkter redan n�gra dagar efter dessa levererats ut till handeln.
Allt har med andra ord varit hyfsat lugnt. Hoppas det h�ller i sig! Allt har med andra ord varit hyfsat lugnt. Hoppas det h�ller i sig!

Det �r stor skillnad p� att st�da och att reng�ra

Sat, 27 Aug 2008 11:28:50 GMT

Sommaren har varit fantastisk

Sat, 27 Aug 2008 11:22:58 GMT

Milj�n i hemmet allt farligare f�r barn!

Sat, 26 Oct 2010 14:29:31 GMT

SVT rapporterade nyligen via n�tet att risken f�r barn att utveckla astma och allergier �kar d� de uts�tts f�r vissa kemiska substanser i inomhusloften. Bland annat finns s� kallade glykoletrar i vattenbaserade v�ggf�rger och i traditionella reng�ringsmedel, som visat sig orsaka bl a astma.

Hur ska vi hantera denna typ av fr�gor i framtiden?

Man f�rs�ker undvika l�sningsmedelsbaserade f�rger och g�r �ver till vattenbaserade f�r att skona milj�n, och s� drabbas v�ra barn ist�llet. I de flesta fall �r det inte omedelbart m�jligt att testa nya produkter innan de ska ut p� marknaden, vilket andra ord inneb�r att tiden f�r visa vilka eventuella skador som kan uppkomma.

Glaskross i kycklingen

Sat, 26 Mar 2009 10:32:08 GMT

Under de senaste dagarna har medierna rapporterat om glasfynd i kycklingf�rpackningar. F�rst kom ett larm fr�n en anl�ggning och sedan har det kommit allt fler, dessutom fr�n olika delar av landet. Att en anl�ggning drabbas �r ju ett stort problem i tillverkningsprocessen, men att flera anl�ggningar, oberoende av varandra, drabbats indikerar att detta �r sabotage!

Med tanke p� allt arbete som l�ggs ned f�r at t eliminera denna typ av risk f�r konsumenter �r det ytterst beklagligt att det �nd� kan ske. Sabotage �r ytterligare en dimension, som vi kanske inte tagit lika alvarligt p�, men med facit i hand �r det n�got som borde tas med i ber�kning. Konsumenterna kan drabbas p� ett v�ldigt obehagligt s�tt, inte bara genom att sk�ra sig i munnen utan genom alla de olika skador som kan uppkomma d� glasbitarna passerar vidare ned i mag- tarmkanalen.

Dessutom kommer f�retagen, deras image och varum�rken att skadas.

P� Tema Livsmedelshygien i n�sta vecka har vi en programpunkt som just behandlar sabotagerisker och hur man kan inf�ra dessa i sin HACCP. Kanske n�got f�r kycklingf�retagen?

Har Du ett renrum till �vers?

Sat, 26 Feb 2010 13:23:04 GMT

De senaste tv� veckorna har jag f�tt samtal fr�n utvecklingsbolag som �r i desperat behov av renrumsmilj�er. Man st�r vanligtvis sj�lv i begrepp att bygga, men hinner inte med just nu och vill d�rf�r ist�llet finna lediga renrum som den kan hyra under en mer eller mindre kort tid.

Kanske en ny aff�rsid�? Bygga renrum och sedan hyra ut dem till f�retag som beh�ver dem under en viss begr�nsad tid.

Vet Du n�gon som har ett renrum �v er k an Du ju alltid tipsa mig, s� ska jag se till att det blir mer allm�nt k�nt!

Handtv�tt eller handsprit?

Sat, 26 Aug 2009 12:05:41 GMT

Jag vet inte hur Din mailbox ser ut, men min blir alltmer fylld av reklam fr�n f�retag som meddelar att de har handsprit i lager. Kanske denna marknadsf�ring beror p� att det f�rekommit uppgifter att handspriten �r slut p� en del apotek.

Handsprit i all �ra, men en god handhygien, som man f�r genom att tv�tta h�nderna grundligt och regelbundet med tv�l och vatten �r det som g�ller.

P� Smittskyddsinstitutets hemsida rekommenderar man hand tv�t t i dessa tider av svininfluensa och att man anv�nder handsprit som komplement. Man rekommenderar s�ledes inte enbart handsprit!

Handsprit kan inte ers�tta handtv�tt!

Har man d�remot inte tillg�ng till tv�l och vatten �r handspriten bra.

Tid att t�nka i andra banor?

Sat, 26 Apr 2010 10:50:30 GMT

Med tanke p� det katastrofala vulkanutbrottet p� Island �r det inte fel att t�nka i lite andra banor. Vi lever i en mycket p�verkbar v�rld. Inte bara krig och mots�ttningar p�verkar v�r m�jlighet att resa runt i v�rlden. Vulkanutbrottet har visat p� detta – N�ra nog allt flyg i norra Europa stod still. Folk var strandsatta p� semesterorter och m�nga kom inte till de aff�rsm�ten som var inplanerade.

Min spontana tanke blev att vi nog tar alltf�r mycket f�r givet. Det �r l�tt att ta sig fr�n Malm� till Stockholm med flyg, dvs om allt fungerar som det brukar. Hur hade det g�tt f�r alla flygbolag om askmolnet inte hade dragit bort, som det gjorde? Hade dessa tvingats i konkurs? Kommer staten och EU att ha r�d att t�cka alla dessa bolags f�rluster? Vem �r det till sist som f�r betala detta kalas – Jo, alla skattebetalare!

De allra flesta av oss som har ett behov av ren ventilationsluft arbetar med olika typer av gr�nsv�rden f�r partiklar och (eller) mikroorganismer. P� samma s�tt finns gr�nsv�rden f�r partiklar i luften och de risker som finns att till�ta flygningar i t ex ett askmoln. Det vore intressant att f� ta del av hur dessa gr�nsv�rden tagits fram och varf�r man helt pl�tsligt �ndrade reglerna f�r n�r man f�r flyga, i samband med vulkanutbrottet p� Island. Har man gjort en ny risk- och faroanalys som grund f�r denna f�r�ndring?

Vad ska man l�ra i skolan?

Sat, 26 Apr 2010 10:38:57 GMT

Lyssnade p� lokalradion i morse d�r man pratade om cyklar och hur dessa ska sk�tas. Det �r ganska naturligt att ta upp denna fr�ga nu n�r v�ren kommit och man kanske vill ta en tur med sin cykel som st�tt inl�ste under hela vintern.

Reportern fr�gade en cykelreparat�r om hans erfarenhet d� det g�ller hur praktiska vi �r d� det kommer till v�ra cyklar. Hans erfarenhet �r att vi n�stan bara vet hur man pumpar d�cken och intet annat. F�r att r�da bot p� denna okunskap tycke r ha n att cykelkunskap skulle vara ett obligatoriskt moment i grundskolan l�roplan!

Var och en talar f�r sin sak: Fr� en tid sedan var det en person i radio som tyckte att l�gga upp byxor skulle vara obligatoriskt p� grundskolan, en annan tyckte att man skulle l�ra sig att sy fast en knapp.

Listan kan g�ras o�ndligt stor: L�ra sig att byta en gl�dlampa, st�da, tv�tta, vardagsekonomi (om l�n, bost�der etc), ta hand om v�ra �ldre etc, etc

Till allt detta ska fogas att vi inte f�r gl�mma matematik, naturvetenskap, spr�k, samh�llskunskap och alla andra �mnen som finns.

Det blir nog till syvende och sist sv�rt att f� in allt under de nio �r som vi har till v�rt f�rfogande! Vi som f�r�ldrar f�r nog ta oss mer tid att l�ra ut all den mera praktiska kunskap som v�ra barn s� v�l beh�ver i framtiden!

Vulkanutbrottets f�ljder

Sat, 26 Apr 2010 10:27:21 GMT

Att vulkaner och stora skogsbr�nder kan ge upphov till stora m�ngder partiklar �r k�nt sedan l�ng tid, men att detta kan f� globala f�ljder �r nog s�dant som man inte t�nker p� i f�rsta hand.

Genom vulkanutbrottet p� Island har de allra flesta flygningar, av s�kerhetssk�l, st�llts in, men hur p�verkar dessa askpartiklar oss m�nniskor d� vi andas in dem? En del tidningar har ber�rt denna fr�ga, men ingen har gett ett best�mt svar, dvs antingen att det �r helt ofarligt ell er a tt det kanske rent av �r f�renat med stora risker att andas in dessa partiklar.

F�r oss som arbetar med renhet och hygien och som har behov av ren ventilationsluft, ska det bli intressant att se vilka eventuella f�rdyringar som vulkanutbrottet kommer att leda till. Kommer vi att beh�va byta ventilationsfilter oftare p� grund av vulkanutbrottet?

Lort-Sverige: Del 1 - Sjukv�rden

Sat, 25 Nov 2008 09:30:58 GMT

�ntligen n�gon som har pondus och styrka nog att ryta till!

St�dning och reng�ring har, inom vissa om�den, ansetts som n�got man inte riktigt vill ta p� allvar! N�got som man m�ste ha men som man inte �r villig att betala alltf�r stora pengar f�r.

Nu har fokus satts p�Lort-Sverige inom sjukv�rden - Inte en dag f�r tidigt!

P� SVT visade ig�r ett inslag fr�n Danderyds Sjukhus d�r en l�kare, som nu ocks� blivit en patient kontaktat Socialstyrelsen om den inte bara bristande, utan till och med totala avsaknaden av reng�ring. Detta samtidigt som antalet patienter smittade med resistenta bakterier femfaldigats det senaste �ret.

Den verksamhetsansvarige p� sjukhuset f�rs�kte dribbla bort alla anklagelser och skyllde p� de som "st�dar", men det �r faktiskt s� att de som styr och st�ller, oavsett verksamhet, �r de som gjort upphandlingen av st�dningen och man f�r (som alltid) bara s� mycket som man betalar f�r.

Nu v�ntar jag bara p� att samma sak ska ske inom den livsmedelsproducerande industrin!

Finns det n�gon d�r ute som v�gar h�ja r�sten i denna fr�ga?

�ntligen n�gon som har pondus och styrka nog att ryta till! St�dning och reng�ring har, inom vissa om�den, ansetts som n�got man inte riktigt vill ta p� allvar! N�got som man m�ste ha men som man inte �r villig att betala alltf�r stora pengar f�r. Nu har fokus satts p�Lort-Sverige inom sjukv�rden - Inte en dag f�r tidigt! P� SVT visade ig�r ett inslag fr�n Danderyds Sjukhus d�r en l�kare, som nu ocks� blivit en patient kontaktat Socialstyrelsen om den inte bara bristande, utan till och med totala avsaknaden av reng�ring. Detta samtidigt som antalet patienter smittade med resistenta bakterier femfaldigats det senaste �ret. Den verksamhetsansvarige p� sjukhuset f�rs�kte dribbla bort alla anklagelser och skyllde p� de som "st�dar", men det �r faktiskt s� att de som styr och st�ller, oavsett verksamhet, �r de som gjort upphandlingen av st�dningen och man f�r (som alltid) bara s� mycket som man betalar f�r. Nu v�ntar jag bara p� att samma sak ska ske inom den livsmedelsproducerande industrin! Finns det n�gon d�r ute som v�gar h�ja r�sten i denna fr�ga?

Hur kommer 2010 att bli?

Sat, 25 Jan 2010 13:42:09 GMT

F�r att sia lite om framtiden �r det ofta bra att titta bak�t i tiden. 2009 var, ur renhets och hygienperspektiv, ett mycket sp�nnande �r. Under f�rra �ret startade sjukv�rden ett j�ttearbete f�r att f� en b�ttre hygien, och d�rmed en b�ttre s�kerhet, f�r patienterna. Inte bara det nya EU-direktivet f�r kliniker som arbetar med v�vnader och celler gjorde sitt intr�de utan ocks� ett helt nytt SIS – arbete r�rande ortopediska operationssalar startades upp.

M�nga v�vnad skli niker har redan kommit s� l�ngt att vi under 2010 kommer att se en hel del nya renrum i drift. Det blir s�kert ett sp�nnande �r!

Handtv�tt i all �ra!

Sat, 25 Jan 2010 13:37:01 GMT

Det �r en hel del som beklagar sig f�r att svininfluensan inte slog till h�rdare �n vad den hitintills gjort. Sj�lv tycker jag att vi ska vara glada att inte fler drabbats och att antalet d�dsfall inte varit s� stort.

En sak som hela fr�gan om svininfluensan lett fram till �r att vi i Sverige och troligtvis �ven i andra l�nder b�rjat tv�tta v�ra h�nder p� ett b�ttre s�tt och att vi g�r det mer frekvent. Jag �kte t�g mellan Stockholm och Malm� i f�rra veckan och aldrig f�r r har jag m�rkt en n�stan m�ttad doft av alkohol i t�gvagnen. S� fort mannen som hade platsen bredvid mig kom ombord, s� spritade han h�nderna. Efter 15 minuter skulle han �ta en macka och d� spritade han igen! �Under hela resan p� 4.5 timmar spritade han minst 8 g�nger!

R�tt m�rkligt, kan man tycka, med tanke p� att det finns toaletter med handfat p� X2000!

Trollh�ttan r�ddat i sista sekund!

Sat, 25 Jan 2010 13:35:47 GMT

Enligt medierna har SAAB s�lts till Spyker! Det m�rkliga i hela denna aff�r �r att det hela tiden figurerar s� m�nga och olika rykten. Regeringen har st�llt sig ganska kalla d� det g�ller att r�dda alla jobb som SAAB som f�retag ger, speciellt d� i Trollh�ttan med omnejd.

D� �terst�r bara fr�gan hur Spyker ska kunna v�nda det f�rlusttyngda SAAB till en vinstdrivande maskin, s� att alla som levt i ovisshet kan k�nna en trygghet f�r framtiden.

Kundvagnar �r b�de billiga och bra!

Sat, 24 Jun 2009 15:06:08 GMT

L�ste precis i tidningen fri k�penskap att kundvagnar fr�n en ICA-butik i Borl�nge varit synnerligen popul�ra under en festival p� orten. Festivaldeltagarna l�ser ut en vagn och anv�nder denna sedan f�r att transportera ryggs�ckar, t�lt, flak med �l och annat . ICA-butikens anst�llda har g�r runt var dag f�r att samla in cirka 100 vagnar per dag.

Med tanke p� kv�llstidningarnas varningar om hur snuskiga kundvagnar kan vara s� undrar jag hur ICA-butiken i Borl�nge reng�r vagnarna innan de tas i bruk p� nytt.

Jag fick ett mail med en sommarh�lsning f�r en tid sedan, d�r man gjorde reklam f�r Roseng�rdsgrillen.

Den kostar bara 5 alternativt 10 kronor och finns p� n�rmsta ICA, COOP etc. Det fanns dessutom ett foto i h�lsningen d�r grillen visade sig vara var en kundvagn som man helt sonika placerat �ver en �ppen eld.

Uppfinningsrikedomen fl�dar!

Svininfluensan � Ett hot eller en myt?

Sat, 24 Aug 2009 11:43:15 GMT

Allt fler b�rjar nu st�lla sig fr�gan – Hur farlig �r svininfluensan?

Alla som jag talat med – allt fr�n sl�ktingar och v�nner till sjukv�rdspersonal och andra som man tycker ska ha n�gon form av vetskap s�ger samma sak – Vi vet inte, men det �r nog b�st att vaccinera sig!

Men hur bra �r det d� att vaccinera sig? En del s�ger att vaccinet inte �r verksamt! Andra tycker att det �r konstigt att man ska ha tv� sprutor och undrar naturligtvis varf�r?

I Aftonbladet den 18 augusti fanns ett uttalande fr�n en person p� L�kemedelsverket som dessutom s�ger att det rent av kan vara farligt att vaccinera sig och att cirka 900 svenska kommer att drabbas av mer eller mindre farliga biverkningar!!!

– Det �r ovanliga biverkningar som p�verkar nervsystemet. Det kan ge k�nselst�rningar eller f�rlamningar, s�ger professor Jan Liliemark p� L�kemedelsverket.

Med denna typ av uttalanden g�r man det absolut inte enklare att ta st�llning till om man ska l�ta vaccinera sig eller inte!

Hur blir det med influensan?

Sat, 22 Oct 2009 11:57:04 GMT

Nu har det varit ganska tyst ett slag! Men helt pl�tsligt dyker det upp en del fall, speciellt p� skolor och i andra sammanhang d�r fr�mst barn varit samlade i st�rre grupper.

Jag �r �vertygad om att detta �r lugnet f�re stormen, speciellt om man tittar p� den statistik som Smittskyddsinstitutet l�mnar. De normala influensaepidemierna brukar ha sin topp med b�rjan under veckorna 50 – 52, s� vi har nog inte sett hela scenariot �n.

G � in p� f�ljande hemsida f�r att bilda Dig en egen uppfattning!

http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-nyhetsbrev/influensarapporter/sasongen-20092010/influensarapport-vecka-41-2009/#p15343

Kan man �ta m�glig mat?

Sat, 22 Oct 2009 11:50:33 GMT

Detta �r en fr�ga som st�tts och bl�tts sedan l�ng tid tillbaka och som jag f�r m�nga fr�gor om p� v�ra kurser i mikrobiologi.

N�r jag var liten sa min mormor till mig att det var nyttigt att �ta m�gligt br�d. Hon drog paralleller �ver till penicillin.

I v�rt hem brukar jag vara den mest paranoida och kastar allt som bara har en risk att vara m�gligt. Men hur �r det egentligen? P� Livsmedelsverket hemsida finns en lista med matvaror och hur man ska hantera dessa om de angripits av m�gel. Intressant l�sning! L�s sj�lv och bed�m!

http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Hygien-och-hallbarhet/Vad-gor-man-med-mogliga-livsmedel/

L�negarderob - Praktiskt eller ej?

Sat, 22 Feb 2010 15:19:28 GMT

L�ste p� mentoronline.se om ett nytt projekt f�r utl�ning av kl�der, som sedan l�mnas tillbaka efter anv�ndningen f�r att l�nas ut p� nytt.

Grundtanken �r bra, n�mligen att allt fler m�nniskor ska kunna anv�nda samma kl�desplagg och att man kontinuerligt ska kunna f�rnya sin garderob samtidigt som man sparar b�de pengar och inte minst milj�n.

I f�rl�ngningen skulle detta ocks� inneb�ra att man inte beh�vde s� stora garderober f�r f�rvaring av kl�der hemma, utan att man bara gick ut till "L�negarderoben" och bytte kl�der innan man gick till jobb!

I artiklen framkom inget om tv�ttning av kl�derna mellan anv�ndare, men jag hoppas att detta bara ing�r som en naturlig del av bibliotekets ansvar.

Med tanke p� de larmrapoorter som f�rekommit p� seanre tid om att m�nga inte tv�ttar t ex sina jeans med den regelbundenheten som egentligen kr�vs, s� �r nog l�negarderoben en vettig l�sning.

Hur det blir med milj�n �r sv�rt att sia om. Jag antar att man kommer att tv�tta alla kl�der med st�rre frekvens j�mf�rt med om de var egen-�gda, vilket i s� fall kommer att ha en stor negativ p�verkan p� just milj�n

�

L�ste p� mentoronline.se om ett nytt projekt f�r utl�ning av kl�der, som sedan l�mnas tillbaka efter anv�ndningen f�r att l�nas ut p� nytt. Grundtanken �r bra, n�mligen att allt fler m�nniskor ska kunna anv�nda samma kl�desplagg och att man kontinuerligt ska kunna f�rnya sin garderob samtidigt som man sparar b�de pengar och inte minst milj�n. I f�rl�ngningen skulle detta ocks� inneb�ra att man inte beh�vde s� stora garderober f�r f�rvaring av kl�der hemma, utan att man bara gick ut till "L�negarderoben" och bytte kl�der innan man gick till jobb! I artiklen framkom inget om tv�ttning av kl�derna mellan anv�ndare, men jag hoppas att detta bara ing�r som en naturlig del av bibliotekets ansvar. Med tanke p� de larmrapoorter som f�rekommit p� seanre tid om att m�nga inte tv�ttar t ex sina jeans med den regelbundenheten som egentligen kr�vs, s� �r nog l�negarderoben en vettig l�sning. Hur det blir med milj�n �r sv�rt att sia om. Jag antar att man kommer att tv�tta alla kl�der med st�rre frekvens j�mf�rt med om de var egen-�gda, vilket i s� fall kommer att ha en stor negativ p�verkan p� just milj�n �

Problem i stora organisationer

Sat, 22 Feb 2010 14:24:55 GMT

Att arbeta i stora organisationer kan ha sina f�rdelar, men tyv�rr finns ocks� sina nackdelar. Detta fenomen m�rks framf�r allt p� de stora sjukhusen i Sverige. H�r ska man nu i allt st�rre utstr�ckning b�rja arbeta med renrum och n�r jag pratar med lokalansvariga om reng�ring, s� framkommer det i de allra flesta fall att man har �vergripande avtal som t�cker in alla former av lokalv�rd. Denna lokalv�rd inskr�nker sig vanligtvis till golvv�rd och en golvv�rd som l�mpar sig f�r korridorer, sjuksalar och expeditioner och kontor, men inte till renrumsmilj�er.

En del landst ing har f�rst�tt vad detta kan leda till och avser i framtiden att k�ra den �vergripande lokalv�rden genom det traditionella upphandlingsf�rfarandet, men att den lokalv�rd som ska utf�ras i speciella lokaler som renrum, kommer att upphandlas separat, bara f�r att undvika att dessa mera kritiska milj�er inte blir tillr�ckligt v�l rengjorda.

Ett annat problem inom v�rden �r n�r man i vissa fall inf�r nya regler, utan att se vilka �vergripande konsekvenser detta kan komma att f�. Ett typfall �r att man idag f�rbjuder personal att ha l�nga �rmar, f�r att undvika korskontamination mellan patienter. Jag har full f�rst�else f�r detta, men det st�ller till problem t ex om man ska arbeta i en sterilb�nk med aspetiskt arbete. Man har visserligen sterila handskar p� h�nderna, men underarmarna �r inte t�ckta och kommer att befinna sig mitt i den allra mest kritiska milj�n, d�r steriliteten ska bevaras.

F�r m�nga �r sedan arbetade jag med ett stort f�rpackningsf�retag i Sverige, som brottades med olika typer av kommunikationsproblem. I en del fall hade man p� en och samma avdelning inte en aning om att vissa studier redan var gjorda, utan anlitade en och samma konsult f�r att utreda fr�gest�llningen en g�ng till. P� detta f�retag l�ste man kommunikationsproblemen genom att inf�ra koordinatorer, dvs man instiftade en avdelning som endast hade till uppgift att� vara en kommunicerande l�nk mellan alla avdelningar inom f�retaget, med avseende p� just hygien och renhet.

Fungerade bra och den fungerar fortfarande!

Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE MicrosoftInternetExplorer4 /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-fareast-language:EN-US;} Att arbeta i stora organisationer kan ha sina f�rdelar, men tyv�rr finns ocks� sina nackdelar. Detta fenomen m�rks framf�r allt p� de stora sjukhusen i Sverige. H�r ska man nu i allt st�rre utstr�ckning b�rja arbeta med renrum och n�r jag pratar med lokalansvariga om reng�ring, s� framkommer det i de allra flesta fall att man har �vergripande avtal som t�cker in alla former av lokalv�rd. Denna lokalv�rd inskr�nker sig vanligtvis till golvv�rd och en golvv�rd som l�mpar sig f�r korridorer, sjuksalar och expeditioner och kontor, men inte till renrumsmilj�er. En del landst ing har f�rst�tt vad detta kan leda till och avser i framtiden att k�ra den �vergripande lokalv�rden genom det traditionella upphandlingsf�rfarandet, men att den lokalv�rd som ska utf�ras i speciella lokaler som renrum, kommer att upphandlas separat, bara f�r att undvika att dessa mera kritiska milj�er inte blir tillr�ckligt v�l rengjorda. Ett annat problem inom v�rden �r n�r man i vissa fall inf�r nya regler, utan att se vilka �vergripande konsekvenser detta kan komma att f�. Ett typfall �r att man idag f�rbjuder personal att ha l�nga �rmar, f�r att undvika korskontamination mellan patienter. Jag har full f�rst�else f�r detta, men det st�ller till problem t ex om man ska arbeta i en sterilb�nk med aspetiskt arbete. Man har visserligen sterila handskar p� h�nderna, men underarmarna �r inte t�ckta och kommer att befinna sig mitt i den allra mest kritiska milj�n, d�r steriliteten ska bevaras. F�r m�nga �r sedan arbetade jag med ett stort f�rpackningsf�retag i Sverige, som brottades med olika typer av kommunikationsproblem. I en del fall hade man p� en och samma avdelning inte en aning om att vissa studier redan var gjorda, utan anlitade en och samma konsult f�r att utreda fr�gest�llningen en g�ng till. P� detta f�retag l�ste man kommunikationsproblemen genom att inf�ra koordinatorer, dvs man instiftade en avdelning som endast hade till uppgift att � vara en kommunicerande l�nk mellan alla avdelningar inom f�retaget, med avseende p� just hygien och renhet. Fungerade bra och den fungerar fortfarande!

Besmyckning i renrum

Sat, 21 Jun 2010 07:15:10 GMT

Forts�tt att h�ra av Er, eller kommentera direkt p� denna sida.

Tack alla Ni som �terkommer med Era synpunkter.

Efter mitt senaste inl�gg har jag f�tt en hel del mail r�rande vilka krav man st�ller p� personal som arbetar i renrum. En del har mycket strikta krav - Ingen besmyckning alls! Andra har olika nyanser och kan till�ta en del smycken. Forts�tt att h�ra av Er, eller kommentera direkt p� denna sida. Tack alla Ni som �terkommer med Era synpunkter.

Kapacitet i renrum

Sat, 21 Jun 2010 07:10:55 GMT

Efter mitt tidigare inl�gg har vi nu f�tt in ett svar r�rande kapacitet i renrum:

CMA microdialysis AB har ett ISO klass 8 renrum med tv� LAF-b�nkar under vilka man kommer ner till ca ISO klass 5. F�r tillf�llet har vi ledig kapacitet och �r intresserade av kontakt med bolag som har behov av produktion utf�rd i renrum. Vi �r certifierade enligt ISO 13485 och medicintekniska produktdirektivet f�r klass 2 och klass 3 produkter (http://www.microdialysis.se/clinical/certificates/products-certificates) . �Vi har flera mycket v�l fungerande produktionsprocesser och ett dokumenterat ”track record” inom kvalitetsf�rb�ttringar samt produktivitetsh�jande �tg�rder. Allt detta borde vara mycket intressant f�r den som s�ker en produktionspartner inom renrum.

�

Efter mitt tidigare inl�gg har vi nu f�tt in ett svar r�rande kapacitet i renrum: Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE MicrosoftInternetExplorer4 /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} CMA microdialysis AB har ett ISO klass 8 renrum med tv� LAF-b�nkar under vilka man kommer ner till ca ISO klass 5. F�r tillf�llet har vi ledig kapacitet och �r intresserade av kontakt med bolag som har behov av produktion utf�rd i renrum. Vi �r certifierade enligt ISO 13485 och medicintekniska produktdirektivet f�r klass 2 och klass 3 produkter ( http://www.microdialysis.se/clinical/certificates/products-certificates ) . �Vi har flera mycket v�l fungerande produktionsprocesser och ett dokumenterat ” track record ” inom kvalitetsf�rb�ttringar samt produktivitetsh�jande �tg�rder. Allt detta borde vara mycket intressant f�r den som s�ker en produktionspartner inom renrum. � �

Torrdiskning - Ett helt nytt begrepp!

Sat, 21 Jun 2010 06:18:15 GMT

Under helgens br�llopsuts�ndning framkom att en del av det porslin som anv�ndes inte gick att diska p� traditionellt s�tt, utan var s� k�nsligt att det skulle torrdiskas! Min f�rsta tanke var att torrdiskning kanske �r motsvarigheten till torrsim, men det framgick att torrdiskning var n�r man ”duttade” med bomullstussar �ver tallrikarna, f�r att f� dem rena.

Vore kul att ta reda p� hur rena de egentligen blir och hur l�ng tid det tar f�r att f� dessa tal lrik ar rena.

Precis som strutsen!

Sat, 20 Sep 2010 11:38:21 GMT

Detta �r dagen efter! Efter vad�? Jo det Svenska valet till Riksdagen.

Varf�r �r alla etablerade partier s� f�rv�nade och f�rbannade att Sverige Demokraterna kom in i Riksdagen?

De etablerade partierna har till stor del sig sj�lv att skylla. Man har likt strutsen valt att k�ra huvudet i sanden och inte debatterat med SD!

Om man valt att debattera innan valet hade man kanske sluppit g�ra detta under�fyra �r i riksdagen.

�B�st f�re � eller �Minst h�llbar till��?

Sat, 20 May 2009 10:34:50 GMT

H�llbarheten p� v�ra livsmedel �r st�ndigt uppe till diskussion. P�pekanden som att massor med mat kastas helt i on�dan ligger ofta till grund f�r denna debatt.

En del s�ger att man ska smaka och lukta p� maten f�r att avg�ra om den �r �tlig eller ej, vilket s�kert fungerar p� en hel del livsmedel, men l�ngt ifr�n f�r alla. Vissa typer av mikrobiologiska f�roreningar ger inga som helst signaler som �ndrad smak eller lukt. Ta �rtsoppan i Tierp som exempel!

Personligen �r jag dessutom mycket skeptisk till hur detaljhandeln och inte minst restaurangen sk�ter kylkedjan, trots egenkontrollprogram. Jag tycker att man inte ska vara alltf�r petig i detta sammanhang, utan anv�nda sunt f�rnuft. Framf�r allt ska man inte ha synpunkter p� det faktum att en person kanske v�ljer bort vissa livsmedel, trots att b�st f�re alternativt minst h�llbar till passerats.

Det finns vissa produkter och situationer, som jag och min hustru Pia diskuterar v�ldeliga. Pia �ter det mesta, medan jag �r mer tveksam. Jag brukar alltid s�ga att jag ska ta hand om henne d� hon blir sjuk, men det �r n�sta alltid jag sj�lv som drabbas!

Man l�r hela livet, s�ger man, och det jag l�rt med tiden �r att vissa kvinnor har ett helt annat s�tt att diskutera j�mf�rt med oss m�n.

N�r v�ra barn var sm� diskuterade Pia och jag om man skulle dricka mj�lk som passerat utg�ngsdatumet. Jag v�grade att dricka den, d� jag ans�g att den st�tt ute alltf�r l�nge.� D� sa Pia – D� dricker jag och barnen den ist�llet!

Hur ska man kunna f�ra en vettig argumentation efter en s�dan kommentar!

H�llbarheten p� v�ra livsmedel �r st�ndigt uppe till diskussion. P�pekanden som att massor med mat kastas helt i on�dan ligger ofta till grund f�r denna debatt. En del s�ger att man ska smaka och lukta p� maten f�r att avg�ra om den �r �tlig eller ej, vilket s�kert fungerar p� en hel del livsmedel, men l�ngt ifr�n f�r alla. Vissa typer av mikrobiologiska f�roreningar ger inga som helst signaler som �ndrad smak eller lukt. Ta �rtsoppan i Tierp som exempel! Personligen �r jag dessutom mycket skeptisk till hur detaljhandeln och inte minst restaurangen sk�ter kylkedjan, trots egenkontrollprogram. Jag tycker att man inte ska vara alltf�r petig i detta sammanhang, utan anv�nda sunt f�rnuft. Framf�r allt ska man inte ha synpunkter p� det faktum att en person kanske v�ljer bort vissa livsmedel, trots att b�st f�re alternativt minst h�llbar till passerats. Det finns vissa produkter och situationer, som jag och min hustru Pia diskuterar v�ldeliga. Pia �ter det mesta, medan jag �r mer tveksam. Jag brukar alltid s�ga att jag ska ta hand om henne d� hon blir sjuk, men det �r n�sta alltid jag sj�lv som drabbas! Man l�r hela livet, s�ger man, och det jag l�rt med tiden �r att vissa kvinnor har ett helt annat s�tt att diskutera j�mf�rt med oss m�n. N�r v�ra barn var sm� diskuterade Pia och jag om man skulle dricka mj�lk som passerat utg�ngsdatumet. Jag v�grade att dricka den, d� jag ans�g att den st�tt ute alltf�r l�nge. � D� sa Pia – D� dricker jag och barnen den ist�llet! Hur ska man kunna f�ra en vettig argumentation efter en s�dan kommentar!

Mineralberikad skolmat

Sat, 2 Feb 2009 11:35:36 GMT

�n en g�ng - Ett larm om f�rorenad skolmat!

I Metro idag kunde man l�sa att barn i en grundskola, ett gymnasium och en kommunal f�rskola i Stockholm f�tt en synnerligen sv�rtuggad kycklingkebab. Det fanns metallbitar inbakade i kycklingf�rsen!

Enligt tillverkaren, Fazer Amica, har deras underleverant�r tillverkat kycklingbitarna samtidigt som r�rreparationer i taket har genomf�rts, varvid metallbitar fr�n dessa r�r fallit ned i kycklingsmeten. Enligt ansvariga p� f�retaget ska detta inte kunna intr�ffa med tanke p� de kvalitetskontroller som g�rs.

Hur i hela fridens namn kan man komma p� tanke att g�ra ett underh�ll i en lokal samtidigt som man hanterar livsmedel? Och hur kan man komma med en s� dum kommentar som att metalldelar inte skulle kunna hamna i produkter med tanke p� de kvalitetskontroller som man g�r?

Det som man kallar kvalitetssystem �r inte v�rt namnet, d� man helt missat det allra mest grundl�ggande - Inte arbeta med underh�ll av denna typ samtidigt som man lagar mat!!!

Kommentaren fr�n den pressansvariga �r grym! Inte minst mot alla de barn och ungdomar som utsatts f�r denna s� kallade f�dan - "Naturligtvis oerh�rt beklagligt. Samtidigt har ingen elev skurit sig, vilket �r tillfredst�llande"

N�r ska man b�rja anv�nda insidan av huvudet

�

Okontrollerad mat p� restaurang �r likst�llt med att blanda i melamin i mj�lkpulver!

Sat, 19 Sep 2008 11:42:27 GMT

Enligt lokaltidningen� Vellinge – N�set (17 september 2008) har endast tv� SHR:s 15 medlemsf�retag i kommunen nappat p� f�rslaget och �ven i andra delar av Sk�ne har intresset varit svalt! Enligt en handl�ggare p� SHR tror hon inte att det svala intresset kan skyllas p� restaurang�garens intresse utan snarare p� att man p� grund av tidsbrist inte kan g� p� kurserna.

Visserligen kan man i l�nga loppet anse att matallergikerfr�gan �r sj�lvsanerande, inte f�r att de matallergiker som g�r p� restaurang kommer att avlida utan snarare att de helt enkelt slutar bes�ka de restauranger som inte �r s�kra!

Att vara matallergiker och g� p� restaurang �r inte enkelt. Om man fr�gar personalen om det finns jordn�tter i kycklings�sen och de svarar: ”nej, det tror jag inte”, s� �r detta inte ett svar som kan accepteras. Uttrycket ”tror” finns inte i en allergikers sinnev�rld!

Man kan till och med dra paralleller med detta fall och den skandal som intr�ffat i Kina, d�r mj�lkpulver blandats med det giftiga �mnet melamin, f�r att ge sken av en h�gre proteinhalt. Det som skett i Kina �r att man blandat in gift i mj�lkpulvret. Samma sak anser jag g�lla p� restauranger d�r man inte klart och tydligt kan ange vad som finns i en r�tt, d� den allergiska substansen �r att betrakta som ett gift f�r den som �r matallergisk.

Om SHR tillsammans med Astma och Allergif�rbundet startat upp denna utbildning f�r att s�kra f�r matallergiker, s� tycker jag att det ocks� �r rimligt att man, om inte kr�ver s� �tminstone uppmuntrar till att s� m�nga som m�jligt av medlemsf�retagen g�r utbildningen.

Det ska vara s�kert att �ta, inte bara hemma utan �ven p� restaurang!

I f�rra numret av AbsolutRent skrev jag en notis om Astma och Allergif�rbundets samarbete med Sveriges Hotell och Restaurangf�retagare, SHR med namnet – ”Hurra, en allergisk kund!” Genom utbildning och certifiering av restauranger ska allergiker v�ga g� p� restaurang och �ta. En speciell logotyp �r utarbetad och f�r att f� denna m�ste restaurangens personal f�rst ha deltagit i ett utbildningsprogram om matallergi. Enligt lokaltidningen � Vellinge – N�set (17 september 2008) har endast tv� SHR:s 15 medlemsf�retag i kommunen nappat p� f�rslaget och �ven i andra delar av Sk�ne har intresset varit svalt! Enligt en handl�ggare p� SHR tror hon inte att det svala intresset kan skyllas p� restaurang�garens intresse utan snarare p� att man p� grund av tidsbrist inte kan g� p� kurserna. Visserligen kan man i l�nga loppet anse att matallergikerfr�gan �r sj�lvsanerande, inte f�r att de matallergiker som g�r p� restaurang kommer att avlida utan snarare att de helt enkelt slutar bes�ka de restauranger som inte �r s�kra! Att vara matallergiker och g� p� restaurang �r inte enkelt. Om man fr�gar personalen om det finns jordn�tter i kycklings�sen och de svarar: ”nej, det tror jag inte”, s� �r detta inte ett svar som kan accepteras. Uttrycket ”tror” finns inte i en allergikers sinnev�rld! Man kan till och med dra paralleller med detta fall och den skandal som intr�ffat i Kina, d�r mj�lkpulver blandats med det giftiga �mnet melamin, f�r att ge sken av en h�gre proteinhalt. Det som skett i Kina �r att man blandat in gift i mj�lkpulvret. Samma sak anser jag g�lla p� restauranger d�r man inte klart och tydligt kan ange vad som finns i en r�tt, d� den allergiska substansen �r att betrakta som ett gift f�r den som �r matallergisk. Om SHR tillsammans med Astma och Allergif�rbundet startat upp denna utbildning f�r att s�kra f�r matallergiker, s� tycker jag att det ocks� �r rimligt att man, om inte kr�ver s� �tminstone uppmuntrar till att s� m�nga som m�jligt av medlemsf�retagen g�r utbildningen. Det ska vara s�kert att �ta, inte bara hemma utan �ven p� restaurang!

Nytt om v�vnadsprojektet

Sat, 19 Feb 2009 17:57:15 GMT

Nu laddar vi upp p� RentForum med allt t�nkbart material som kan vara till nytta f�r Er som arbetar med v�vnader och celler och som innefattas av den nya F�rfattningen fr�n Socialstyrelsen. Jag har redan lagt in en del material och kommer kontinuerligt att komplettera detta med tiden.

Om det �r n�got Du tycker ska vara med som jag missat f�r Du g�rna h�ra av Dig.

The Pirate Bay-fr�gan

Sat, 19 Apr 2009 12:37:36 GMT

Dom har nu fallit i tingsr�tten, vilken klarg�r att de ansvariga f�r The Pirate Bay �r skyldiga till medhj�lp till fildelning. Saken �r p� intet s�tt utagerat, d� domen kommer att �verklagas och troligen kommer den fortsatta processen att dra ut v�ldigt l�nge p� tiden.

P� The Pitrate Bays hemsida st�r idag f�ljande:

Don't worry - we're from the internets. It's going to be alright. :-)

En fr�ga som jag undrade �ver �r: Hur kommer vi att, om cirka 20 – 30 �r, se p� detta domslut. Den tekniska utvecklingen g�r s� otroligt fort och vi kommer med all sannolikhet att hamna i en rad komplikationer just p� grund av de tekniska landvinningarna.

N�r jag var 13 �r fick jag en rullbandspelare av mina f�r�ldrar (huvudsyftet var att jag skulle l�ra mig tyska b�ttre genom att l�sa in mina l�xor p� denna makap�r). Den st�rsta nyttan med min bandspelare var dock att spela in mina kompisars skivor! Hu va hemskt, tyckte min pappa. Det stod ju p� skivan att den var skyddad och inte fick kopieras, men vad bryr en 13-�ring om det. Jag hade ett helt bibliotek med alla de nyaste skivorna hemma, men jag fick g�mma under dem s� att mina f�r�ldrar inte fick k�nnedom om dem.

Nu mer �n 40 �r senare kan man skratta �t detta fenomen, som alla i min kompiskrets h�ll p� med, men hur kommer vi att se p� The Pirate Bay domen �r 2050?

Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE MicrosoftInternetExplorer4 /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;} Dom har nu fallit i tingsr�tten, vilken klarg�r att de ansvariga f�r The Pirate Bay �r skyldiga till medhj�lp till fildelning. Saken �r p� intet s�tt utagerat, d� domen kommer att �verklagas och troligen kommer den fortsatta processen att dra ut v�ldigt l�nge p� tiden. P� The Pitrate Bays hemsida st�r idag f�ljande: Don't worry - we're from En fr�ga som jag undrade �ver �r: Hur kommer vi att, om cirka 20 – 30 �r, se p� detta domslut. Den tekniska utvecklingen g�r s� otroligt fort och vi kommer med all sannolikhet att hamna i en rad komplikationer just p� grund av de tekniska landvinningarna. N�r jag var 13 �r fick jag en rullbandspelare av mina f�r�ldrar (huvudsyftet var att jag skulle l�ra mig tyska b�ttre genom att l�sa in mina l�xor p� denna makap�r). Den st�rsta nyttan med min bandspelare var dock att spela in mina kompisars skivor! Hu va hemskt, tyckte min pappa. Det stod ju p� skivan att den var skyddad och inte fick kopieras, men vad bryr en 13-�ring om det. Jag hade ett helt bibliotek med alla de nyaste skivorna hemma, men jag fick g�mma under dem s� att mina f�r�ldrar inte fick k�nnedom om dem. Nu mer �n 40 �r senare kan man skratta �t detta fenomen, som alla i min kompiskrets h�ll p� med, men hur kommer vi att se p� The Pirate Bay domen �r 2050?

Sabotage, illvilja, of�rst�nd eller slarv?

Sat, 19 Apr 2009 12:24:48 GMT

Nu har Rikskriminalen konstaterat att det inte f�religger n�got sabotage bakom de glasbitar och annat som konsumenterna funnit bland annat kyckling! M�nga kanske andas ut efter detta besked, men vid n�rmare eftertanke s� �r detta kanske inte riktigt r�tt inst�llning.

Om det varit sabotage kunde man f�rv�nta sig att polisen tog tag i detta problem f�r att s�ka den eller de som var skyldiga.

Om det, vilket nu Rikskriminalen s�ger, inte �r sabotage, hur har d� glasbitarna hamnat i livsmedlen, och hur ska vi som konsumenter k�nna oss helt s�kra f�r framtiden? Har livsmedelsproducenterna fu ll kontroll �ver vad som sker i produktionen? Vilka �tg�rder har man vidtagit f�r att detta inte ska ske p� nytt?

Vad tycker du? Skriv g�rna ned Dina tankar om detta och hur Du personligen k�nner det inf�r framtiden.

Ska twittrandet ta �ver bloggandet?

Sat, 19 Apr 2009 12:18:32 GMT

Att blogga verkar vara ute – i vart fall om man tittar p� n�tet f�r att se vad alla k�ndisar g�r idag. Vad h�ller d� p� att ers�tta bloggandet? �– Jo man Twittrar.

Hur g�r man n�r man twittrar?

Twitter �r en n�tverkssida och en mikroblogg d�r anv�ndare kan uppdatera sin egen mikroblogg samt l�sa andras uppdateringar. Snabba puckar d� det som skickas iv�g endast f�r best� av maximalt 140 tecken. H�r kan man skriva hur man m�r, vad man �ter eller ska g�ra senare under dagen.

Jag kommer att h�lla fast vid min blogg, s� att alla ni som l�ser den slipper veta hur mina kostvanor ser ut!

Fredrik Reinfeldt � En renh�rig politiker?!

Sat, 18 Sep 2008 17:35:39 GMT

Var tog h�rskyddet v�gen?

S�g TV-inslaget d�r Stadsminister Reinfeldt bes�kte ett Halalslakteri. Under studiebes�ket bar Reinfeldt vit rock, de obligatoriska bl� plastp�sarna �ver skorna och ett mer eller mindre helt�ckande h�rskydd.

D� han senare i inslaget blir intervjuad har han inget h�rskydd, vilket dock reportern har som genomf�r intervjun. Vart tog h�rskyddet v�gen? Oavsett om man �r stadsminister eller styckare p� slakteriet ska man alltid b�ra h�rskydd, eller Fredrik Reinfeldt anser kanske att han kan slippa detta f�r att han inte har s� mycket h�r.

Alla som befinner sig i en livsmedelslokal d�r �ppen hantering av produkter sker ska b�ra h�rskydd – till och med en Stadsminister. Hur ska man f� sin ordinarie personal att arbeta r�tt om man inte kan f� styr p� sin Stadsminister!

Hela inslaget finns p� http://www.youtube.com/watch?v=NtKlsbVJqiI

Var tog h�rskyddet v�gen? S�g TV-inslaget d�r Stadsminister Reinfeldt bes�kte ett Halalslakteri. Under studiebes�ket bar Reinfeldt vit rock, de obligatoriska bl� plastp�sarna �ver skorna och ett mer eller mindre helt�ckande h�rskydd. D� han senare i inslaget blir intervjuad har han inget h�rskydd, vilket dock reportern har som genomf�r intervjun. Vart tog h�rskyddet v�gen? Oavsett om man �r stadsminister eller styckare p� slakteriet ska man alltid b�ra h�rskydd, eller Fredrik Reinfeldt anser kanske att han kan slippa detta f�r att han inte har s� mycket h�r. Alla som befinner sig i en livsmedelslokal d�r �ppen hantering av produkter sker ska b�ra h�rskydd – till och med en Stadsminister. Hur ska man f� sin ordinarie personal att arbeta r�tt om man inte kan f� styr p� sin Stadsminister! Hela inslaget finns p� http://www.youtube.com/watch?v=NtKlsbVJqiI

Dags f�r ett kunskapslyft i hela livsmedelskedjan

Sat, 18 Sep 2008 09:39:00 GMT

I det senaste numret av Livsmedel i Focus finns en debattartikel skriven av Professor Peter Lundqvist vid SLU i Alnarp. Peter Lundqvist skriver om all information i media r�rande mat och livsmedel med s�v�l positiva s�v�l som negativa aspekter eller missuppfattningar om vad som �r r�tt eller fel. Han f�respr�kar ett kunskapslyft i hela livsmedelskedjan.

I artikeln p�pekar Lundqvist behovet av en yrkesinriktad grundskola, ett matgymnasium och h�gskoleutbildningar, till och med p� magisterniv�, baserat inte bara p� olika delar av livsmedelskedjan, utan som tar ett helhetsgrepp.

Han skriver vidare att det �r f�retagsledningens ansvar att skapa ett klimat i organisationen d�r l�rande och kompetensutveckling kring just livsmedelskedjan �r en integrerad del av den dagliga verksamheten.

Jag f�rst�r precis vad Peter Lundqvist menar med sin artikel men, och nu kommer jag till min fr�ga: Finns det inget behov av utbildning inom livsmedelsindustrin? Jag �r ledsen att beh�va s�ga det, men en stor f�r�ndring intr�ffade i samband med att man introducerade HACCP i de svenska livsmedelsf�retagen. Allt fokus lades p� HACCP, vilket i sig �r mycket bra, … men man gl�mde bort m�nniskan, dvs personalen som ska tillverka produkterna! Sedan introduktionen av HACCP ser jag en kraftig nedg�ng i den faktiska och praktiska utbildningen av livsmedelspersonal, vilket �r ett stort hot mot branschen.

M�nga i ledande st�llning pratar mycket om att den svenska livsmedelsindustrin �r d�d, eller p� v�g att d� ut. Jag anser att de har fel. Den svenska livsmedelsindustrin m�ste bara bli lite mer konkurrenskraftig, vilket jag anser att den kan bli genom en grundlig utbildningsplan. De f�retagsledare som kontinuerligt utbildar och kompetensutvecklar sin personal kommer att g� en ljusnande framtid till m�tes!

Jag h�ller helt med Peter Lundqvist i hans p�pekande!

I det senaste numret av Livsmedel i Focus finns en debattartikel skriven av Professor Peter Lundqvist vid SLU i Alnarp. Peter Lundqvist skriver om all information i media r�rande mat och livsmedel med s�v�l positiva s�v�l som negativa aspekter eller missuppfattningar om vad som �r r�tt eller fel. Han f�respr�kar ett kunskapslyft i hela livsmedelskedjan. I artikeln p�pekar Lundqvist behovet av en yrkesinriktad grundskola, ett matgymnasium och h�gskoleutbildningar, till och med p� magisterniv�, baserat inte bara p� olika delar av livsmedelskedjan, utan som tar ett helhetsgrepp. Han skriver vidare att det �r f�retagsledningens ansvar att skapa ett klimat i organisationen d�r l�rande och kompetensutveckling kring just livsmedelskedjan �r en integrerad del av den dagliga verksamheten. Jag f�rst�r precis vad Peter Lundqvist menar med sin artikel men, och nu kommer jag till min fr�ga: Finns det inget behov av utbildning inom livsmedelsindustrin? Jag �r ledsen att beh�va s�ga det, men en stor f�r�ndring intr�ffade i samband med att man introducerade HACCP i de svenska livsmedelsf�retagen. Allt fokus lades p� HACCP, vilket i sig �r mycket bra, … men man gl�mde bort m�nniskan, dvs personalen som ska tillverka produkterna! Sedan introduktionen av HACCP ser jag en kraftig nedg�ng i den faktiska och praktiska utbildningen av livsmedelspersonal, vilket �r ett stort hot mot branschen. M�nga i ledande st�llning pratar mycket om att den svenska livsmedelsindustrin �r d�d, eller p� v�g att d� ut. Jag anser att de har fel. Den svenska livsmedelsindustrin m�ste bara bli lite mer konkurrenskraftig, vilket jag anser att den kan bli genom en grundlig utbildningsplan. De f�retagsledare som kontinuerligt utbildar och kompetensutvecklar sin personal kommer att g� en ljusnande framtid till m�tes! Jag h�ller helt med Peter Lundqvist i hans p�pekande!

Intern- eller externutbildning inom renhet och hygien?

Sat, 18 May 2009 15:31:35 GMT

Vilket �r b�st? Enligt mitt f�rmenande finns det b�de f�r- respektive nackdelar med b�da.

Vid externutbildning tr�ffar man deltagare fr�n andra f�retag och �ven andra branscher, vilket ger en ytterligare dimension till kursen. Vid internutbildning kan man fokusera p� en fr�gest�llningen och problem som man kanske inte vill att andra ska f� vetskap om.

Vid externutbildning �r den totala kostnaden oftast h�gre, d� det tillkommer resor och i vissa fall �ven �vernattning. Dessa kostnader finns inte i samma utstr�ckning vid internutbildning, d� endast den som h�ller i kursen, eventuellt, kommer fr�n ett annat st�lle i landet.

En inte oviktig f�rdel med internutbildning, om alla �r med, �r att alla f�r samma information vid ett och samma tillf�lle, vilket i m�nga fall leder till att eventuella fr�gor kan tas upp till behandling vid kurstillf�llet och att man p� s� s�tt minskar risken f�r tolkningsfel.

Vad tycker Du? Kommentera g�rna mitt inl�gg!

Valideringsbar personlig hygien

Sat, 18 May 2009 15:19:45 GMT

Enligt uppfinnaren s� kan maskinen te sig som ett veritabelt monster, men hundarna och katterna som testat "tv�ttmaskinen" har inte klagat �n. Hur de nu skulle kunna g�ra det. Jag tror ju ingen hund eller katt frivilligt skulle g� in i denna maskin mer �n eventuellt en g�ng!

Nu till min fr�ga - �r detta en uppfinning som kan komma att �verf�ras till m�nsklig anv�ndning. Rent teoretiskt vore det fantastiskt att ha den p� f�retag d�r den personliga hygienen spelar en viktig roll f�r verksamhetens utfall. T�nk sj�lv - Alla skulle bli lika rena.

Dessutom skulle man ju kunna validera maskinen och dess verkan!�

L�ste i tidningen att det i Frankrike finns hund- och katttv�ttmaskiner liknande v�ra vanliga tv�ttmaskiner. Man l�gger in hunden (katten) i maskinen som precis som en biltv�tt, schamponerar, sk�ljer och f�nar hunden (katten) tills den �r torr. Enligt uppfinnaren s� kan maskinen te sig som ett veritabelt monster, men hundarna och katterna som testat "tv�ttmaskinen" har inte klagat �n. Hur de nu skulle kunna g�ra det. Jag tror ju ingen hund eller katt frivilligt skulle g� in i denna maskin mer �n eventuellt en g�ng! Nu till min fr�ga - �r detta en uppfinning som kan komma att �verf�ras till m�nsklig anv�ndning. Rent teoretiskt vore det fantastiskt att ha den p� f�retag d�r den personliga hygienen spelar en viktig roll f�r verksamhetens utfall. T�nk sj�lv - Alla skulle bli lika rena. Dessutom skulle man ju kunna validera maskinen och dess verkan! �

L�gg fokus p� korrekt produktion ist�llet f�r p� sp�rbarhet!

Sat, 18 May 2009 14:00:47 GMT

I b�rjan av mina drygt 30 �r som konsult och utbildare till livsmedelsindustrin s�g jag oftast en mycket bra balans mellan personal, lokalutformning och renhetskrav. F�r cirka 15 �r sedan kom begreppet HACCP och i samband med detta skedde en, vad jag anser, mycket stor f�r�ndring. Under den f�rsta HACCP-kursen som jag gick sades att HACCP var livsmedelsindustrins svar p� den GMP som man arbetar med inom den l�kemedelstillverkande industrin. Detta visade sig vara totalt fel, f�r utan en v�l fungerande GMP g�r det absolut inte att hantera fr�gor r�rande personal inom HACCP:n!I samband med inf�rseln av HACCP kom ocks� fr�gorna om sp�rbarhet och �terkallande av produkter in i bilden. I princip �r HACCP, sp�rbarhet, certifieringar av allehanda slag samt m�jligheter att �terkalla produkter som �r felaktiga eller farliga att konsumera inte fel, men jag anser att man inom m�nga verksamheter tappat balansen mellan alla dessa delar. Fokus s�tts v�ldigt ofta p� riskanalys och sp�rbarhet, vilket medf�r att man inte fokuserar p� hur man ska f� sin organisation att fungera f�r att tillverka produkter av korrekt kvalitet. Jag ser tyv�rr ofta att man har en fantastisk organisation f�r att �terkalla felaktiga produkter ist�llet f�r att skapa en organisation som kan och vill tillverka och leverera godk�nda produkter!L�s mer i n�sta nummer av AbsolutRent och kom g�rna med Dina synpunkter! I b�rjan av mina drygt 30 �r som konsult och utbildare till livsmedelsindustrin s�g jag oftast en mycket bra balans mellan personal, lokalutformning och renhetskrav. F�r cirka 15 �r sedan kom begreppet HACCP och i samband med detta skedde en, vad jag anser, mycket stor f�r�ndring. Under den f�rsta HACCP-kursen som jag gick sades att HACCP var livsmedelsindustrins svar p� den GMP som man arbetar med inom den l�kemedelstillverkande industrin. Detta visade sig vara totalt fel, f�r utan en v�l fungerande GMP g�r det absolut inte att hantera fr�gor r�rande personal inom HACCP:n! I samband med inf�rseln av HACCP kom ocks� fr�gorna om sp�rbarhet och �terkallande av produkter in i bilden. I princip �r HACCP, sp�rbarhet, certifieringar av allehanda slag samt m�jligheter att �terkalla produkter som �r felaktiga eller farliga att konsumera inte fel, men jag anser att man inom m�nga verksamheter tappat balansen mellan alla dessa delar. Fokus s�tts v�ldigt ofta p� riskanalys och sp�rbarhet, vilket medf�r att man inte fokuserar p� hur man ska f� sin organisation att fungera f�r att tillverka produkter av korrekt kvalitet. Jag ser tyv�rr ofta att man har en fantastisk organisation f�r att �terkalla felaktiga produkter ist�llet f�r att skapa en organisation som kan och vill tillverka och leverera godk�nda produkter! L�s mer i n�sta nummer av AbsolutRent och kom g�rna med Dina synpunkter!

Kaffe i alla dess former

Sat, 18 Jun 2009 14:17:21 GMT

F�rr i tiden fanns bara kaffe, visserligen kunde man f� det med eller socker res pekt ive gr�dde eller mj�lk. Nu f�rtiden finns det l�nga menyer p� caf�erna, som g�r det hela mycket sv�rare att v�lja.

F�r tv� �r sedan k�pte vi en espressomaskin, vilken �r till mycket stor gl�dje, men ett rent helvete d� man har g�ster hemma. Pia (min hustru) brukar alltid fr�ga om jag vill h�ra vad alla vill dricka och f�rsta g�ngen var det med stolthet som jag fr�gade vilket typ av kaffe de ville ha. Nu har verkligheten kommit ikapp mig. Det �r ett j�ttejobb varje g�ng, f�rst ska alla best�mma sig och sedan st�r i k�ket och fixar - jag vet inte hur l�ng tid?

Ber�tta det inte f�r n�gon, men jag fuskar. Detta �r nog en av de f� g�nger som jag g�r detta, men det �r av ren sj�lvbevarelsedrift! Om n�gon vill ha cappuccino och n�gon annan vill ha latte, s� g�r jag tv� exakt likadana! Ingen har klagat �n!

L�ste i Expressen idag, dagen innan midsommarafton, att det finns ett otal knep att finna den r�tta partner. Ett av dessa tips handlade om kaffe. Om en kvinna vill f�nga en man, enligt gammal teori, skall kvinnan blanda sitt mensblod i mannens kaffe, som kommer att bli stormf�r�lskad efter att ha druckit detta! Undrar vad detta kaffe skulle kallas p� caf�erna?

Ha en riktigt trevlig midsommar, med eller utan kaffe!

Ocks� ett s�tt att bli av med problemet!

Sat, 18 Jun 2009 14:03:01 GMT

Danska regeringen och riskdagen sitter f�r n�rvarande och funderar �ver att legalisera hasch, samtidigt som man kanske ocks� kan t�nka sig att till�ta haschr�kning p� vissa caf�er i K�penhamn.

Bakgrunden �r egentligen ganska m�rklig. Man tycker att den kriminalitet som f�rekommer i samband med narkotiska preparat �r ett stort problem och tror att denna kommer att f�rsvinna om man legaliserar haschet!

Det �r ju ganska klart att kriminaliteten f�rsvinner om man legaliserar n�got. Om det �r kriminellt att misshandla sin hustru, eller man (vilket ju de facto ocks� f�rekommer) o ch m an helt pl�tsligt anser det lagligen riktigt att g�ra det, s� f�rsvinner ju den kriminella biten. Man blir d�remot inte av med problemet i sig!

�

Alkogel till barn?

Sat, 17 Oct 2008 10:14:57 GMT

Jag f�rst�r att man vill visa p� en ekonomisk kalkyl i detta sammanhang, men hur ser en mer l�ngtg�ende och framtrida ekonomisk och medicinsk kalkyl ut?

Desinfektionsmedel �r till f�r att avd�da mikroorganismer men kommer ocks� att p�verka v�ra celler, p� huden, i luftv�garna etc! Personligen ser jag en stor risk med denna rutin, d� man inte vet hur barnen reagerar. Kommer antalet allergier tillf�ljd av skador p� huden att �ka?

Jag anser att det �r b�ttre att personalen p� f�rskolorna ser till att barnen tv�ttar sina h�nder p� ett korrekt s�tt, ist�llet f�r att inf�ra denna rutin!

L�s pressmeddelandet!

�

Smittskyddsinstitutet rapporterar om ett lyckat f�rs�k att desinficera f�rskolebarns h�nder med alkogel efter tv�tt med tv�l och vatten. Att inf�ra denna rutin skulle kosta cirka 10 miljoer per �r och man har ber�knat att detta skulle leda till att samh�llet sparar cirka 200 miljoer kronor per �r. Jag f�rst�r att man vill visa p� en ekonomisk kalkyl i detta sammanhang, men hur ser en mer l�ngtg�ende och framtrida ekonomisk och medicinsk kalkyl ut? Desinfektionsmedel �r till f�r att avd�da mikroorganismer men kommer ocks� att p�verka v�ra celler, p� huden, i luftv�garna etc! Personligen ser jag en stor risk med denna rutin, d� man inte vet hur barnen reagerar. Kommer antalet allergier tillf�ljd av skador p� huden att �ka? Jag anser att det �r b�ttre att personalen p� f�rskolorna ser till att barnen tv�ttar sina h�nder p� ett korrekt s�tt, ist�llet f�r att inf�ra denna rutin! L�s pressmeddelandet! �

Piercing och �vrig besmyckning

Sat, 17 May 2010 13:59:20 GMT

Jag dra upp riktlinjerna f�r en ny bok som ska komma under 2011 och som ska ha titeln "Att arbeta i renrum!".

En fr�ga som jag vil belysa i detta sammanhang �r personlig hygien och speciellt hur man ser p� olika typer av besmyckning ute i industrin. Jag skulle uppskatta om alla Ni som arbetar med dessa fr�gor kunde delge mig Era synpunkter och hur Ni ser p� just detta problem.

H�r g�rna av Er till mig p� matts@biotekpro.se

Tack p� f�rhand!

Jag dra upp riktlinjerna f�r en ny bok som ska komma under 2011 och som ska ha titeln "Att arbeta i renrum!". En fr�ga som jag vil belysa i detta sammanhang �r personlig hygien och speciellt hur man ser p� olika typer av besmyckning ute i industrin. Jag skulle uppskatta om alla Ni som arbetar med dessa fr�gor kunde delge mig Era synpunkter och hur Ni ser p� just detta problem. H�r g�rna av Er till mig p� matts@biotekpro.se Tack p� f�rhand!

Renrum att hyra!

Sat, 17 May 2010 13:56:16 GMT

Efter mitt tidigare inl�gg d�r jag efterlyste renrum att hyra har jag nu f�tt in ett svar.

Samhall i Bor�s har kapacitet �ver. Om Ni �r intresserade f�r Ni g�rna h�ra av Er till mig s� kan jag f�rmedla kontakten.

Efter mitt tidigare inl�gg d�r jag efterlyste renrum att hyra har jag nu f�tt in ett svar. Samhall i Bor�s har kapacitet �ver. Om Ni �r intresserade f�r Ni g�rna h�ra av Er till mig s� kan jag f�rmedla kontakten.

Antibakteriell penna

Sat, 17 May 2010 13:53:08 GMT

Fann pennan Antiseptic p� n�tet!

I beskrivningen kan man l�sa f�ljande: "Antiseptic pennan har en unik aktiv agent gjuten i pennan och �r effektiv hela pennans livstid. Materialet �r st�ndigt sj�lvreng�rnade och kommer inte att inverka negativt p� n�gon hudtyp hos anv�ndare".

Dock finns ingen information om vad det �r i pennan som g�r att bakterier och annat d�r!

V�gar man anv�nda denna penna, eller? Vad sker om man r�kar f� in pennan i munnen?

Fann pennan Antiseptic p� n�tet! I beskrivningen kan man l�sa f�ljande: "Antiseptic pennan har en unik aktiv agent gjuten i pennan och �r effektiv hela pennans livstid. Materialet �r st�ndigt sj�lvreng�rnade och kommer inte att inverka negativt p� n�gon hudtyp hos anv�ndare". Dock finns ingen information om vad det �r i pennan som g�r att bakterier och annat d�r! V�gar man anv�nda denna penna, eller? Vad sker om man r�kar f� in pennan i munnen?

Sterilisering (?) av tandborste

Sat, 17 Aug 2009 11:08:30 GMT

�

Postorderf�retaget Ellos g�r reklam f�r ett litet etui d�r tandborstar kan bli renade fr�n mikroorganismer! Det �r v�l okey att man sk�nker tandborstens mikrobiologiska inneh�ll en tanke, men att skriva, som man g�r tycker jag �r helt galet!

”UV-sterilisering Rio”

Steriliserar dina tandborstar med UV-ljus. Tar bort bakterier, svamp och virus.Plats f�r tv� tandborstar �t g�ngen.

Tur att det finns plats f�r tv� tandborstar! Om man �r en stor familj kan denna produkt kanske tolkas som att man endast beh�ver tv� tandborstar – En f�r de stora och en f�r de sm�. Alla kan ju dela tandborste – Den blir ju steriliserad mellan g�ngerna! Jag undrar om man gjort n�gra tester p� effektiviteten hos denna produkt?

� Postorderf�retaget Ellos g�r reklam f�r ett litet etui d�r tandborstar kan bli renade fr�n mikroorganismer! Det �r v�l okey att man sk�nker tandborstens mikrobiologiska inneh�ll en tanke, men att skriva, som man g�r tycker jag �r helt galet! ”UV-sterilisering Rio” Steriliserar dina tandborstar med UV-ljus. Tar bort bakterier, svamp och virus. Plats f�r tv� tandborstar �t g�ngen. Tur att det finns plats f�r tv� tandborstar! Om man �r en stor familj kan denna produkt kanske tolkas som att man endast beh�ver tv� tandborstar – En f�r de stora och en f�r de sm�. Alla kan ju dela tandborste – Den blir ju steriliserad mellan g�ngerna! Jag undrar om man gjort n�gra tester p� effektiviteten hos denna produkt?

Politiker p� sjukhus

Sat, 16 Sep 2010 17:52:07 GMT

Jag hoppas att det inte var en alltf�r kritisk verksamhet som man bes�kte.

Nu �r v�l de r�d-gr�na ganska rena.� Mig veterligen finns det inga r�d-gr�na alger utan bara bl�-gr�na!

I dagspressen rapporterade man att de r�d-gr�na varit p� ett sjukhus f�r att f�lja arbetet. P� ett foto kkunde man se att alla utom Mona Salin hade t�ckt in allt h�ret under h�rskyddet, men det som gjorde mig mest f�rv�nad var att Mona hade med sin stora v�ska, h�ngande �ver axel. Jag hoppas att det inte var en alltf�r kritisk verksamhet som man bes�kte. Nu �r v�l de r�d-gr�na ganska rena.� Mig veterligen finns det inga r�d-gr�na alger utan bara bl�-gr�na!

Hur effektiva �r munskydd?

Sat, 16 Sep 2010 17:46:52 GMT

Munskydd �r enormt viktiga om man arbetar med f�rh�jda renhetshkrav och d�r man fr�mst befinner sig n�ra det som hanteras. Om man inte har munskydd kommer luftens dirkekta utfl�de fr�n mun och n�sa ,vid normalt tal, att str�mma cirka 90 cm fr�n v�rt ansikte, vilket inneb�r att produkten befinner sig i dirket "bl�s" av en ganska mikrobiellt f�rorenad luftstr�m.

Munskyddet filtrerar inte v�r utandningsluft om man j�mf�r med den filtrering som sker d� vi andas in. Vid utandning kommer munskyddet att sl�ppa fr�n ansiktet och den st�rsta m�ngden luft kommer att passera ut fr�n sidorna respektive upp�t och ned�t. Men vid utandning kommer munskyddet att hindra den direkta utbl�sningen av luft s� att den inte kommer att komma i direkt kontakt med det som hanteras.

Munskydd �r vikigt! Det g�ller dock att v�lja r�tt munskydd som t�cker b�de mun och n�sa samt �r komfortabla f�r anv�ndaren att b�ra!

Jag f�r ofta denna fr�ga. Det f�rekom f�r en tid sedan en diskussion p� ett av v�ra sjukhus d�r man p�stod att tester visat att munskydd inte gav en renare milj�. Framf�r allt h�nvisade man till tester som visade att man kunde finna mikroorganismer p� munskyddets utsida efter cirka 15 - 20 minuters anv�ndning. Munskydd �r enormt viktiga om man arbetar med f�rh�jda renhetshkrav och d�r man fr�mst befinner sig n�ra det som hanteras. Om man inte har munskydd kommer luftens dirkekta utfl�de fr�n mun och n�sa ,vid normalt tal, att str�mma cirka 90 cm fr�n v�rt ansikte, vilket inneb�r att produkten befinner sig i dirket "bl�s" av en ganska mikrobiellt f�rorenad luftstr�m. Munskyddet filtrerar inte v�r utandningsluft om man j�mf�r med den filtrering som sker d� vi andas in. Vid utandning kommer munskyddet att sl�ppa fr�n ansiktet och den st�rsta m�ngden luft kommer att passera ut fr�n sidorna respektive upp�t och ned�t. Men vid utandning kommer munskyddet att hindra den direkta utbl�sningen av luft s� att den inte kommer att komma i direkt kontakt med det som hanteras. Munskydd �r vikigt! Det g�ller dock att v�lja r�tt munskydd som t�cker b�de mun och n�sa samt �r komfortabla f�r anv�ndaren att b�ra!

Inf�r gymnasieingenj�rsexamen p� nytt!

Sat, 16 Mar 2009 10:29:26 GMT

KTH har tillsammans med YouGov Zapera tillfr�gat 134 av Sveriges st�rsta teknikf�retag om deras framtida behov av h�gskoleingenj�rer. Sju av tio f�retag svarade att bristen p� denna typ av ingenj�r riskerar att inverka negativt p� deras organisation.

I unders�kningen svarade 87 procent att h�gskoleingenj�rer kommer att vara attraktiva p� den framtida arbetsmarknaden. Med andra ord menar man att det ett utm�rkt tillf�lle att studera i tre �r och vara f�rdigutbildad lagom till n�r konjunkturen f �rv�ntas v�nda upp�t igen.

Under mina �r i industrin ser jag vilka personalbehov som finns. Alla jobb kan och ska inte tills�ttas av civilingenj�rer. Alla vill inte heller l�sa till civilingenj�r, vilket jag har full f�rst�else f�r, speciellt med tanke p� hur l�ng tid det tar och vilka skulder som man skaffar sig under tiden.

Varf�r tog man bort den alldeles utm�rkta gymnasieingenj�ren? �Man gick sina traditionella tre �r och tog ”studenten” sedan fortsatte man ytterligare ett �r med en ingenj�rsinriktning som faktiskt var v�ldigt attraktiv p� arbetsmarknaden.

Regeringen inser nu att om Sverige inte tar tag i den tekniska utbildningen kommer vi att vara ordentligt p� efterk�lken inom en ganska snar framtid. Hur ska vi v�cka intresset f�r teknik och ingenj�rskonst? Vad f�r de ansvariga att tro att man �r villig att satsa ett antal �r och mycket pengar f�r att kanske inte f� ut�va sina kunskaper rent praktiskt.

D� jag gick p� gymnasium i Malm�, f�r m�nga, m�nga �r sedan, var det inte ovanligt att man tog sin gymnasieingenj�rsexamen, jobbade ett tag och d�refter b�rjade l�sa vidare. Nu har vi visserligen en mellanexamen i h�gskoleingenj�ren, men varf�r inte erbjuda en basexamen genom att ta tillbaka den tidigare gymnasieexamen?

Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin;} KTH har tillsammans med YouGov Zapera tillfr�gat 134 av Sveriges st�rsta teknikf�retag om deras framtida behov av h�gskoleingenj�rer. Sju av tio f�retag svarade att bristen p� denna typ av ingenj�r riskerar att inverka negativt p� deras organisation. I unders�kningen svarade 87 procent att h�gskoleingenj�rer kommer att vara attraktiva p� den framtida arbetsmarknaden. Med andra ord menar man att det ett utm�rkt tillf�lle att studera i tre �r och vara f�rdigutbildad lagom till n�r konjunkturen f Under mina �r i industrin ser jag vilka personalbehov som finns. Alla jobb kan och ska inte tills�ttas av civilingenj�rer. Alla vill inte heller l�sa till civilingenj�r, vilket jag har full f�rst�else f�r, speciellt med tanke p� hur l�ng tid det tar och vilka skulder som man skaffar sig under tiden. Varf�r tog man bort den alldeles utm�rkta gymnasieingenj�ren? � Man gick sina traditionella tre �r och tog ”studenten” sedan fortsatte man ytterligare ett �r med en ingenj�rsinriktning som faktiskt var v�ldigt attraktiv p� arbetsmarknaden. Regeringen inser nu att om Sverige inte tar tag i den tekniska utbildningen kommer vi att vara ordentligt p� efterk�lken inom en ganska snar framtid. Hur ska vi v�cka intresset f�r teknik och ingenj�rskonst? Vad f�r de ansvariga att tro att man �r villig att satsa ett antal �r och mycket pengar f�r att kanske inte f� ut�va sina kunskaper rent praktiskt. D� jag gick p� gymnasium i Malm�, f�r m�nga, m�nga �r sedan, var det inte ovanligt att man tog sin gymnasieingenj�rsexamen, jobbade ett tag och d�refter b�rjade l�sa vidare. Nu har vi visserligen en mellanexamen i h�gskoleingenj�ren, men varf�r inte erbjuda en basexamen genom att ta tillbaka den tidigare gymnasieexamen?

Varf�r kan man inte st�da rent?

Sat, 16 Jul 2009 09:25:55 GMT

�

Alla st�rre ytor var hyfsat rena, men s� var inte fallet med alla detaljer. Allt slutade med att jag och sonen fick skruva av alla rattar till spisen (h�r fanns matrester fr�n 1992), ta bort handtag fr�n kyl och frys (h�r fanns mat och andra odefinierade rester sedan 1990). Allt detta tog inte s� l�ng tid att reng�ra, men min f�rsta tanke var – Hur har man kunnat leva med alla dessa flottiga rester, som man st�ndigt m�ste p�minnas om d� man anv�nder maskinerna i k�ket.

�

Sonen l�mnade en l�genhet p� Chabo (Chalmers Bostadsbolag) och i samband med detta fanns en l�ng lista �ver vad man ska reng�ra och vad som ska monteras ned i samband med detta.

�

Jag kommer att skriva om denna lista i n�sta nummer av tidningen, som jag tycker var helt fantastisk. Genom att f�lja denna kommer man att ta med alla de olika delar i st�dningen och reng�ringen, f�r att l�mna ifr�n sig en ren l�genhet.

�

Visst �r det kul att st�da!

Jag hj�lpte min son att flytta till en ny l�genhet f�rra veckan. Allt skulle vara slutst�dat och l�genheten skulle vara besiktigad innan sonen tog �ver. Vid f�rsta anblick s�g allt bra ut, f�rutom att den tidigare hyresg�sten gl�mt att boka besiktning. Efter besiktningen, som inte alls r�rde st�dningen utan l�genhetens funktion, gick jag runt och tittade lite noggrannare. � Alla st�rre ytor var hyfsat rena, men s� var inte fallet med alla detaljer. Allt slutade med att jag och sonen fick skruva av alla rattar till spisen (h�r fanns matrester fr�n 1992), ta bort handtag fr�n kyl och frys (h�r fanns mat och andra odefinierade rester sedan 1990). Allt detta tog inte s� l�ng tid att reng�ra, men min f�rsta tanke var – Hur har man kunnat leva med alla dessa flottiga rester, som man st�ndigt m�ste p�minnas om d� man anv�nder maskinerna i k�ket. � Sonen l�mnade en l�genhet p� Chabo (Chalmers Bostadsbolag) och i samband med detta fanns en l�ng lista �ver vad man ska reng�ra och vad som ska monteras ned i samband med detta. � Jag kommer att skriva om denna lista i n�sta nummer av tidningen, som jag tycker var helt fantastisk. Genom att f�lja denna kommer man att ta med alla de olika delar i st�dningen och reng�ringen, f�r att l�mna ifr�n sig en ren l�genhet. � Visst �r det kul att st�da!

Hur sterilt kan det egentligen bli?!

Sat, 16 Dec 2010 13:34:45 GMT

Under mina kurser f�rs�ker jag alltid f�r deltagarna att f�rst� att ordet sterilt �r ett absolut begrepp.

Det g�r inte att b�ja

Man kan inte s�ga att "Min produkt �r sterilare �n Din"!

Det g�r inte att "tumma" p�

Man f�r inte s�ga att "Min produkt �r s� ren att den �r n�stan steril - F�r d� �r den egentligen osteril"

Men journalister kan allt!

I samband med invigningen av den nya v�vnadsbanken f�r hj�rtklaffar och hornhinnor i Lund f�rra veckan, skrev en journalist fr�n Sydsvenska Dagbladet f�ljande:

"F�r att n� upp till dagens krav p� att i allt snabbare takt f�rmedla organ och v�vnader kr�vs en supersteril arbetsmilj� i toppmoderna utrymmen"

Hur steril �r d� en supersteril arbetsmilj�?

Dra g�rna paralleller med tv� andra absoluta begrepp - D�d och gravid. Jag har �nnu inte h�rt n�gon som �r vare sig superd�d eller supergravid, men det kanske kommer!

Under mina kurser f�rs�ker jag alltid f�r deltagarna att f�rst� att ordet sterilt �r ett absolut begrepp. Det g�r inte att b�ja Man kan inte s�ga att "Min produkt �r sterilare �n Din"! Det g�r inte att "tumma" p� Man f�r inte s�ga att "Min produkt �r s� ren att den �r n�stan steril - F�r d� �r den egentligen osteril" Men journalister kan allt! I samband med invigningen av den nya v�vnadsbanken f�r hj�rtklaffar och hornhinnor i Lund f�rra veckan, skrev en journalist fr�n Sydsvenska Dagbladet f�ljande: "F�r att n� upp till dagens krav p� att i allt snabbare takt f�rmedla organ och v�vnader kr�vs en supersteril arbetsmilj� i toppmoderna utrymmen" Hur steril �r d� en supersteril arbetsmilj�? Dra g�rna paralleller med tv� andra absoluta begrepp - D�d och gravid. Jag har �nnu inte h�rt n�gon som �r vare sig superd�d eller supergravid, men det kanske kommer!

Falska l�kemedelskopior

Sat, 15 Sep 2008 10:44:26 GMT

Anledningen att jag tog med denna notis i tidningen var att visa p� hur man eventuellt kan testa dessa tabletter, men jag anser inte att man som privatperson ska k�pa denna utrustning f�r att testa hemma! Testen �r fr�mst till f�r myndigheter, t ex Tullen, f�r att p� ett snabbt och enkelt s�tt konstatera om dessa �r riktiga eller falska.

Att k�pa l�kemedel p� n�tet �r, ur risksynpunkt, n�got av det v�rsta som jag kan t�nka mig! Finns det �verhuvudtaget n�gon aktiv substans i tabletterna, eller finns det n�got annat, som kan vara direkt skadligt att f� i sig.

Man kan dra paralleller med det som Carolina Klyft sa i en intervju inf�r OS i Beijing. Carolina drack aldrig ur n�gon flaska som var �ppnad, eller om n�gon bj�d henne p� n�got som var upph�llt i ett glas, bara f�r att just undvika att f� i sig n�got som hon inte hade full kontroll �ver.

Ska man anv�nda l�kemedel ska dessa vara �kta och k�pta p� st�llen d�r man kan garantera att de inneh�ller den r�tta aktiva substansen.

� I det senaste numret av AbsolutRent finns en kortnotis om hur man kan testa om tabletter, t ex Viagra eller likande som k�pts p� n�tet, �r �kta eller falska. Jag skrev denna notis efter att ha l�st om den nya testmetoden som presenterats p� en konferens i Manchester under veckan som g�tt. Anledningen att jag tog med denna notis i tidningen var att visa p� hur man eventuellt kan testa dessa tabletter, men jag anser inte att man som privatperson ska k�pa denna utrustning f�r att testa hemma! Testen �r fr�mst till f�r myndigheter, t ex Tullen, f�r att p� ett snabbt och enkelt s�tt konstatera om dessa �r riktiga eller falska. Att k�pa l�kemedel p� n�tet �r, ur risksynpunkt, n�got av det v�rsta som jag kan t�nka mig! Finns det �verhuvudtaget n�gon aktiv substans i tabletterna, eller finns det n�got annat, som kan vara direkt skadligt att f� i sig. Man kan dra paralleller med det som Carolina Klyft sa i en intervju inf�r OS i Beijing. Carolina drack aldrig ur n�gon flaska som var �ppnad, eller om n�gon bj�d henne p� n�got som var upph�llt i ett glas, bara f�r att just undvika att f� i sig n�got som hon inte hade full kontroll �ver. Ska man anv�nda l�kemedel ska dessa vara �kta och k�pta p� st�llen d�r man kan garantera att de inneh�ller den r�tta aktiva substansen.

Tema Renrum 2008

Sat, 15 Sep 2008 10:37:55 GMT

�

Nu har program och inbjudan till Tema Renrum 2008 g�tt till tryckeriet. Det k�nns alltid lika sk�nt att k�ra och l�mna materialet efter att ha lagt s� mycket tid och kraft p� att hitta, inte bara intressanta programpunkter utan ocks� kunniga och duktiga f�rel�sare.

Jag sa till Camilla och Pia att ”Detta �r det b�sta programmet som vi n�gonsin haft” och fick direkt kommentaren ”S� s�ger Du ju varje �r”! Det �r nog s� att varje �rs program alltid �r det b�sta f�r det speglar de fr�gor som �r aktuella just nu.

S� snart materialet kommer fr�n tryckeriet skickar vi ut inbjudan till alla som vi har postadresser till. Om Du vill ha en inbjudan ber jag Dig kontakta Camilla p� camilla@biotekpro.se.

� Nu har program och inbjudan till Tema Renrum 2008 g�tt till tryckeriet. Det k�nns alltid lika sk�nt att k�ra och l�mna materialet efter att ha lagt s� mycket tid och kraft p� att hitta, inte bara intressanta programpunkter utan ocks� kunniga och duktiga f�rel�sare. Jag sa till Camilla och Pia att ”Detta �r det b�sta programmet som vi n�gonsin haft” och fick direkt kommentaren ”S� s�ger Du ju varje �r”! Det �r nog s� att varje �rs program alltid �r det b�sta f�r det speglar de fr�gor som �r aktuella just nu. S� snart materialet kommer fr�n tryckeriet skickar vi ut inbjudan till alla som vi har postadresser till. Om Du vill ha en inbjudan ber jag Dig kontakta Camilla p� camilla@biotekpro.se.

Dagens I-landsproblem nu l�st!

Sat, 15 May 2009 10:53:34 GMT

Nu v�ntar vi, som arbetar med hygien och renhet, bara p� att man ska enas om en gemensam GMP, med gemensamma gr�nsv�rden och tolkningar, �ver hela v�rlden.

T�nk Er en v�rlds-GMP!!!

Nu har mobilbranschen �ntligen enats om hur framtidens laddare ska se ut! Detta inneb�r att vi i framtiden, fr�n 2012, ska slippa alla dessa olika laddare, och d�rmed kunna l�na av vem som helst som har en mobiltelefon. Nyligen har Nokia, Samsung, Motorola, LG och Sony Ericsson enats om en ny standard f�r mobilladdare. Nu v�ntar vi, som arbetar med hygien och renhet, bara p� att man ska enas om en gemensam GMP, med gemensamma gr�nsv�rden och tolkningar, �ver hela v�rlden. T�nk Er en v�rlds-GMP!!!

"Utan tillsatser riskerar folk d�"

Sat, 15 Dec 2008 16:55:25 GMT

Jag har sj�lv tyckt att det g�tt f�r l�ngt m�nga g�nger. Stackars konsumenter som ska h�lla koll p� allt detta!

Med tanke p� alla skriverier och alla risker med olika produkter som �r skadade och som kommer fr�n vissa l�nder, t ex k�tt fr�n Irland, mj�lkprodukter fr�n Kina t ex, vore det kanske p� sin plats att inf�ra n�gon form av landkoder, som beskriver var allt kommer fr�n. Genom detta kan man kombinera s�v�l E-nummer och L-nummer och f� otroligt m�nga nya kombinationer f�r alla oss konsumenter att h�lla reda p�!

N� - Jag sk�mtar naturligtvis! Hur skulle det se ut?

T�nk alla livsmedelprodukter i aff�rerna packade som l�kemedel med en bipacksedel s� att man kan l�sa hur sjuk man kan bli om man konsumerar produkterna.

Julen n�rmar sig med stora steg. �n har jag inte sett n�gra stora rubriken om hur sjuk man kan bli av julmaten, men det kommer nog s� sm�ningom. Sj�lv �t jag julbord p� ett st�lle i Malm� f�rra veckan d�r tillsynsinspekt�rerna tyckte att Anticimex skulle g�ra ett bes�k f�r att f� bukt med deras stora problem med flugor!

�

Ha det bra!

�

Matts

�

Uttalandet kommer fr�n Marie-Louise Danielsson-Tham i en debattartikel i DN idag! Jag tycker att hon delvis har r�tt i att vissa tillsatser inte kan undvaras, just f�r att vissa livsmedel kr�ver det f�r att bli mikrobiologiskt stabila. Det Tham v�nder sig mot �r just allt detta raljerande �ver alla E-nummer som hon menar kr�ver mycket kunskap f�r att f�rst� sig p�. Jag har sj�lv tyckt att det g�tt f�r l�ngt m�nga g�nger. Stackars konsumenter som ska h�lla koll p� allt detta! Med tanke p� alla skriverier och alla risker med olika produkter som �r skadade och som kommer fr�n vissa l�nder, t ex k�tt fr�n Irland, mj�lkprodukter fr�n Kina t ex, vore det kanske p� sin plats att inf�ra n�gon form av landkoder, som beskriver var allt kommer fr�n. Genom detta kan man kombinera s�v�l E-nummer och L-nummer och f� otroligt m�nga nya kombinationer f�r alla oss konsumenter att h�lla reda p�! N� - Jag sk�mtar naturligtvis! Hur skulle det se ut? T�nk alla livsmedelprodukter i aff�rerna packade som l�kemedel med en bipacksedel s� att man kan l�sa hur sjuk man kan bli om man konsumerar produkterna. Julen n�rmar sig med stora steg. �n har jag inte sett n�gra stora rubriken om hur sjuk man kan bli av julmaten, men det kommer nog s� sm�ningom. Sj�lv �t jag julbord p� ett st�lle i Malm� f�rra veckan d�r tillsynsinspekt�rerna tyckte att Anticimex skulle g�ra ett bes�k f�r att f� bukt med deras stora problem med flugor! � Ha det bra! � Matts �

Tema Renrum 2008

Sat, 14 Nov 2008 10:22:53 GMT

Nu �terst�r bara efterarbetet, dvs att st�da och plocka undan allt, f�r att komma ig�ng med n�sta veckas arbete.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som var med p� v�ra temadagar och �nska Er alla v�lkomna tillbaka n�sta �r, d� vi p� nytt arrangerar Tema Renrum, 10 - 11 november 2009. Ett stort tack ocks� f�r alla f�rslag till programpunkter inf�r n�sta �r!

�Matts, Pia och Camilla

Nu har vi precis kommit hem fr�n en helt fantastisk vecka i Stockholm och Tema Renrum. 175 deltagare fr�n hela Norden, tillsammans med 23 utst�llare och 13 f�rel�sningar gjorde dessa tv� dagar till en upplevelse utan dess like. Nu blev det fullt - Vi fick inte plats med fler! Nu �terst�r bara efterarbetet, dvs att st�da och plocka undan allt, f�r att komma ig�ng med n�sta veckas arbete. Vi vill rikta ett stort tack till alla som var med p� v�ra temadagar och �nska Er alla v�lkomna tillbaka n�sta �r, d� vi p� nytt arrangerar Tema Renrum, 10 - 11 november 2009. Ett stort tack ocks� f�r alla f�rslag till programpunkter inf�r n�sta �r! �Matts, Pia och Camilla

Utsl�pp skadar inte milj�n!

Sat, 13 Oct 2008 12:13:15 GMT

I onsdagens Dagens Industri skrev Sandvikchefen Per Olof Eriksson att ...

... Det �r varken realistiskt eller n�dv�ndigt att minska koldioxidutsl�ppen. Mer koldioxid gynnar tv�rtom livsmedelsf�rs�rjningen. Vi kan br�nna s� mycket olja vi vill utan att orsaka skadlig uppv�rmning.

Jaha! D�r satt den!

Visserligen �r det sp�nnande med lite kontroversiella inl�gg, men ...�

Hela milj�debatt genomsyras av en l�ng rad os�kra faktorer, men man kan ju absolut inte bortse fr�n att vi f�r n�rvarande har en mycket stor klimatp�verkan, eller hur?

L�s artikeln genom att klicka h�r och ge g�rna Dina synpunkter!

I onsdagens Dagens Industri skrev Sandvikchefen Per Olof Eriksson att ... ... Det �r varken realistiskt eller n�dv�ndigt att minska koldioxidutsl�ppen. Mer koldioxid gynnar tv�rtom livsmedelsf�rs�rjningen. Vi kan br�nna s� mycket olja vi vill utan att orsaka skadlig uppv�rmning. Jaha! D�r satt den! Visserligen �r det sp�nnande med lite kontroversiella inl�gg, men ...� Hela milj�debatt genomsyras av en l�ng rad os�kra faktorer, men man kan ju absolut inte bortse fr�n att vi f�r n�rvarande har en mycket stor klimatp�verkan, eller hur? L�s artikeln genom att klicka h�r och ge g�rna Dina synpunkter!

Fem steg f�r s�krare mat

Sat, 13 Oct 2008 09:37:16 GMT

Nu b�rjar det h�nda saker! FDA har precis sl�ppt en femstegsmodell f�r att g�ra livsmedelsoperat�rer mer uppm�rksamma p� riskbed�mning under tillverkning!

L�s vad FDA skriver i sitt senaste FDA News gneom att klicka h�r.

Sp�nnande om detta ocks� kan anv�ndas i detaljhandeln, s� att vi slipper fler braskande l�psedlar om skandaler.

Nu b�rjar det h�nda saker! FDA har precis sl�ppt en femstegsmodell f�r att g�ra livsmedelsoperat�rer mer uppm�rksamma p� riskbed�mning under tillverkning! L�s vad FDA skriver i sitt senaste FDA News gneom att klicka h�r . Sp�nnande om detta ocks� kan anv�ndas i detaljhandeln, s� att vi slipper fler braskande l�psedlar om skandaler.

Sov mer och m� b�ttre!

Sat, 13 Jan 2009 08:55:46 GMT

Vaknade i morse av att lokalradion ber�ttade att ju mer man sover desto st�rre chans att man klarar sig fr�n influensa och andra f�rkylningssymtom.

I en studie publicerad i Archives of Internal Medicine menar man att v�ra m�drar alltid haft r�tt - Vi beh�ver mer s�mn. Man har exponerat ett antal friska f�rs�kspersoner f�r influensavirus och kommit fram till att de som sover mindre �n 7 timmar per natt l�per upp till tre g�nger s� stor risk att bli sjuka!

Nu ska man ju inte alltid tro p� vad vuxna s�ger!

Sj�lv fick jag veta att man v�xte d� man sov och eftersom jag inte var s�rskilt l�ng gick jag ofta v�ldigt tidigt till s�ngs. F�r alla Er som tr�ffat mig - Ni ser ju sj�lv vilken bl�sning jag utsatts f�r.

Jag bidrar ju inte s�rskilt mycket till att h�ja medell�ngden f�r m�n med mina 164 cm.

Det �r kanske s�krare att g� och vaccinera sig mot influensan, eller vad tror Du?

Varf�r t�nker inte l�karna p� risker?

Sat, 13 Feb 2009 08:43:52 GMT

I veckan var jag p� Sahlgrenska sjukhuset i G�teborg och hade en utbildning. D� det var dags f�r lunch gick vi alla �ver till en av lunchmatsalarna och d�r blev jag helt �verrumplad: Det vimlade av l�kare och annan sjukhuspersonal som �t lunch i sina vita byxor och rockar. Det fanns till och med de som kom i sina gr�na kl�der!Jag tror inte att dessa personer har bytt om till andra vita/gr�na kl�der innan de gick till lunch, utan de var kl�dda precis som de �r p� sina respektive avdelningar. Med tanke p� alla de risker som finns att sprida olika typer av infektioner, inte minst via kl�der, s� �r detta beteende helt oacceptabelt.Under min tid p� Allm�nna sjukhuset, under 70-talet (visserligen f�rra seklet!) fick man inte tilltr�de till lunchmatsalen om man var arbetskl�dd, just p� grund av denna risk. Och samtidigt l�ser man i dagstidningarna att man inte har en aning om hur man ska hindra spridningen av multiresistenta bakterier och den s� kallade vinterkr�ksjukan.B�ttring - Ni som slarvar p� detta s�tt, Ni ska veta b�ttre!!!�I veckan var jag p� Sahlgrenska sjukhuset i G�teborg och hade en utbildning. D� det var dags f�r lunch gick vi alla �ver till en av lunchmatsalarna och d�r blev jag helt �verrumplad: Det vimlade av l�kare och annan sjukhuspersonal som �t lunch i sina vita byxor och rockar. Det fanns till och med de som kom i sina gr�na kl�der! Jag tror inte att dessa personer har bytt om till andra vita/gr�na kl�der innan de gick till lunch, utan de var kl�dda precis som de �r p� sina respektive avdelningar. Med tanke p� alla de risker som finns att sprida olika typer av infektioner, inte minst via kl�der, s� �r detta beteende helt oacceptabelt. Under min tid p� Allm�nna sjukhuset, under 70-talet (visserligen f�rra seklet!) fick man inte tilltr�de till lunchmatsalen om man var arbetskl�dd, just p� grund av denna risk. Och samtidigt l�ser man i dagstidningarna att man inte har en aning om hur man ska hindra spridningen av multiresistenta bakterier och den s� kallade vinterkr�ksjukan. B�ttring - Ni som slarvar p� detta s�tt, Ni ska veta b�ttre!!! �

�Sammansatta k�ttdelar�

Sat, 12 Feb 2010 13:44:16 GMT

L�ter kanske inte s� gott, men detta kan bli verklighet i framtiden om beslut fattas inom EU. Det egentliga klistret kallas trombin och �r ett protein som kan sammanfoga olika mindre k�ttdelar till hela fl�skfil�er och liknande. Lagen som skulle till�ta detta klister �r t�nkt att endast anv�ndas p� k�tt som s�ljs i handeln och inte p� det k�tt som �r t�nkt att serveras p� restauranger. Hur man nu ska kontrollera detta?

Nu har vi som konsumenter en stor m�jlighet att s �tta press p� livsmedelstillverkare och -handlare, genom att helt enkelt s�ga NEJ! Tack och lov �r det m�nga av de stora livsmedelskedjorna som s�ger att de inte kommer att erbjuda dessa varor till f�rs�ljning.

Alla dessa ”k�ttpreparat” som kommer att inneh�lla klister i framtiden kommer att m�rkas ”Kommer fr�n sammansatta k�ttdelar”

Inte riktigt vad man kanske t�nker p� i f�rsta hand d� SIK f�r ett antal �r sedan presenterade begreppet ”Framtidens Livsmedelsfabrik”! Usch!